För trädgårdsodlare och blomstervänner : Nils Liljas och den samtida litteraturens insats för att uppmuntra odling i Sverige under mitten av 1800-talet

Sammanfattning

Under 1800-talet skedde det en insats för att uppmuntra till odling av köksväxter och hållande av blomsterväxter, i trädgård och boningsrum. Ett exempel på detta är den litteratur som riktade sig mot den bredare allmänheten. En som var verksam inom fenomenet var botanisten Nils Lilja. I denna uppsats har hans, och flera andra texter, lästs och analyserats för att utläsa de bakomliggande motivationerna till att skriva dessa odlingsuppmuntrande verk. De har sats i en samtida kontext som utgörs av den romantiska filosofiska strömningen som påverkade 1800-talets tänkande, samt med politiska beslut som anses ha påverkat förutsättningarna för att bedriva småskalig odling. Analysens resultat blev två huvudteman: nyttan samt nöjet av att odla och hålla sig med växter. Nyttan är till största del kopplad till odling av köksväxter, och nöjet till odling av blommande växter, med ”skönhet” som ett centralt begrepp. Dock finns det ett överlapp mellan de två teman, till exempel så beskriv intresset som kan uppstå hos betraktaren då blommor studeras, vilket i sig kan vidare leda till en nyttig kunskap. Resultatet visade också tendenser på hur den romantiska filosofins ideal som var som störst i början av 1800-talet, kan ha spelat en roll i hur vissa författare valde att uttrycka sig i sin motivation kring ämnet. Dessa uttryck kan spåras till tidigare delen av den undersökta perioden, men resultatet är inte tillräckligt entydigt för att fastslå det ett faktum. Liljas texter har visats vara mycket influerade av de romantiska idealen, sannolikt på grund av hans tid vid Lunds universitet, där han hade Elias Fries och Carl Adolph Agardh som lärare. Den andra litteraturen visar också tendenser på denna influens, men blev också påverkade av de mer praktiska erfarenheterna som de författarna hade, och även det politiska beslutet som togs 1842, då folkskolestadgan röstades igenom, vilket grundade den svenska folkskolan.