Från rutin till personcentrering vid förflyttningar med taklyft : Ett förbättringsarbete och en vetenskaplig studie om personcentrerade förflyttningar på vård- och omsorgsboende med fokus på patientsäkerhet och organisatoriska förutsättningar

Sammanfattning

Den demografiska utvecklingen med ökade vårdbehov och begränsade resurser aktualiserade behovet av hållbara och personcentrerade arbetssätt inom äldreomsorgen. Patientförflyttningar utgjorde en central del av omvårdnadsarbetet där säkerhet, effektivitet och patientdelaktighet behövde balanseras, samtidigt som standardiserade rutiner kunde begränsa möjligheten till individanpassning och personcentrering. Syftet med förbättringsarbetet var att främja personcentrerade förflyttningar och stärka patientsäkerheten genom ett förändrat arbetssätt vid förflyttningar med taklyft. Målet var att öka antalet förflyttningar med stöd av en person från 0 till 15 registrerade förflyttningar per vecka. Förbättringsarbetet genomfördes enligt förbättringskunskapens teorier och metoder. Baserat på förbättringsområdena; ett förändrat arbetssätt med stöd av en person vid förflyttning med taklyft, utbildningsinsatser i förflyttningskunskap samt framtagande av stödmaterial för vårdpersonal användes Nolans förbättringsmodell och PGSA-cykler för att stegvis testa förändringarna i liten skala. Studien syftade till att undersöka vårdpersonalens upplevelser av det förändrade arbetssättet samt om och i så fall hur det upplevdes bidra till personcentrerad vård och patientsäkerhet. Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och baserades på två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer (n=8). Analysen kompletterades med en deduktiv tolkning utifrån Donabedians modell samt McCance och McCormacks personcentrerade ramverk. Resultaten indikerar att personcentrerade förflyttningar med taklyft och stöd av en person kan främja patientdelaktighet, säkerhet och individanpassning utan någon tydlig ökning av fallrelaterade avvikelser. Samtidigt framträder förflyttningar som relationella och situationsberoende processer som kräver kompetens, professionella bedömningar och organisatoriskt stöd. En långsiktigt hållbar förändring förutsätter därför kontinuerlig kompetensutveckling, multiprofessionellt samarbete samt strukturer som stödjer lärande och reflektion i det dagliga arbetet.