Nya arbetssätt för en enklare chefsvardag : Ett förbättringsarbete för att minska chefers administration och en kvalitativ studie av tvärprofessionell samverkan mellan stödfunktioner.

Sammanfattning

Examensarbetet tog sin utgångspunkt i demografiska förändringar och ökade krav på chefer i offentlig sektor, där utbyggda stödfunktioner inte alltid leder till minskad belastning utan ibland snarare ökad komplexitet och administration. Detta aktualiserar behovet av att förstå hur organisatoriska strukturer och samverkan mellan stödfunktioner påverkar stödet till chefer. Mot denna bakgrund genomfördes ett tvärprofessionellt förbättringsarbete med syfte att minska chefers administration. Arbetet fokuserade på att utveckla samverkan mellan stödfunktioner i anställningsprocessen. Examensarbetet kombinerade ett förbättringsarbete, baserat på Nolans förbättringsmodell, med en kvalitativ studie där fokusgruppsintervjuer analyserades genom reflexiv tematisk analys. Tre förbättringsområden identifierades och testades med stöd av förbättringskunskapens verktyg och metoder, med målet att minska administrationen med minst 30 minuter per nyanställning till 28/2 2026. Resultatet visade en minskning med 11 minuter per nyanställning. Förbättringsarbetet indikerar att tvärprofessionell samverkan mellan stödfunktioner, tydliga mål och ett strukturerat förbättringsarbete kan bidra till ökad systemförståelse, stärkt samverkan, gemensamt lärande och mer samordnat stöd till chefer. Genom fem fokusgruppsintervjuer med 21 deltagare i två organisationer studerades hur förutsättningar för tvärprofessionell samverkan i förbättringsarbete mellan stödfunktioner formas genom samspelet mellan faktorer i form av säganden, göranden och relateranden. Med reflexiv tematisk analys och stöd i teorin om praktikarkitekturer visade analysen att tvärprofessionell samverkan mellan stödfunktioner formas av ett samspel mellan säganden, göranden och relateranden, där relationer, gemensamma mål, mandat och ett tryggt förbättringsklimat är centrala, liksom tidig involvering av intressenter. Den pekar också på att organisatoriska och relationella förutsättningar har större betydelse än individuella attityder och är avgörande för samverkans kvalitet och bör ses som en strategisk fråga. Sammantaget bidrar uppsatsen med kunskap om tvärprofessionellt förbättringsarbete på mesonivå, ett område som hittills varit relativt begränsat i förbättringsvetenskaplig forskning.