Genusrepresentation i läromedel : En kunskapsöversikt

Sammanfattning

En central del i undervisningen är läromedel - dessa förmedlar normer och framställningar av kön vilka kan påverka elevers syn på sin egen identitet, genus och framtida möjligheter. Den statliga läromedelsgranskningen i Sverige avvecklades 1991 och nu ligger därför ett stort ansvar på den enskilda läraren att välja läromedel som inte förstärker problematiska könsstereotyper. Kunskapsöversikten syfte är att kartlägga, sammanställa och analysera vad aktuell forskning visar om hur genus framställs i grundskolans årskurs 1-9 läromedel med fokus på undervisande ämnen, så som NO-ämnena, matematik, SO-ämnena, svenska och engelska. Den centrala forskningsfrågan “Vad kännetecknar forskningen om hur genus framställs i grundskolans årskurs 1-9 läromedel, med fokus på undervisande ämnen så som NO-ämnena, matematik, SO-ämnena, svenska och engelska?” ska besvaras genom att identifiera forskningsfältets syften, frågeställningar, teorier, metoder, viktiga slutsatser och kunskapsluckor. Med stöd i Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) genomfördes en urvalsprocess i fem steg. Sökord och intresseområde till forskningsfältet bestämdes innan sökprocessens start. Detta skedde utifrån studiens syfte och begrepp som relaterar till det intresseområdet. Under det andra steget bestämdes inkluderingskriterier för studierna, vilka var svenska eller engelska refereegranskade artiklar som undersöker genusrepresentation i grundskolans moderna läromedel och är publicerad de senaste 10 åren. Litteratursökning i databaser var det tredje steget – initialt skedde sökningen i ett smalt sökomfång som sedan breddades. Sedan skedde ett första urval genom att läsa artiklarnas abstract och en översiktlig läsning. Avslutningsvis lästes artiklarna genomgående och en kvalitetsvärdering genomfördes, vilket resulterade i ett slutgiltigt urval på 10 artiklar. Forskningen analyserar visuellt innehåll och text i läromedel med syfte att studera könstereotypa framställningar och könsrepresentation. Kritisk teori, social semiotik och socialkonstruktivism är de framträdande teoretiska utgångspunkterna som används. Kvantitativa innehållsanalyser är dominerande, vilka kombineras med kvalitativa bild- och diskursanalyser. Slutsatserna är samstämmiga och visar att män är överrepresenterade och att stereotypa roller är vanligt förekommande. När det vid en första anblick verkar som att genusrepresentationen är jämn, visar en djupare analys att det existerar ojämlikhet i subtila former. Flickor och pojkar representeras i vissa fall mer jämnt. Sammanfattningsvis visar slutsatserna att det finns behov av mer genusmedvetna läromedel för att främja en jämställd utbildning.