Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet

Sammanfattning

Urbaniseringen i Sverige har pågått i över 200 år och idag bor ca 85% av befolkningen i landets tätorter. Som en följd av denna befolkningstillväxt har det under 2000-talet byggts allt tätare urbana miljöer. Denna stadsbyggnadsstrategi ställer betydligt högre krav på en effektiv markanvändning där flera funktioner ryms, däribland grönblå strukturer. För att ge förutsättningar till en god levnadsmiljö i staden krävs bland annat effektiva verktyg som säkrar grönstruktur och ekologiska värden. Denna studie syftar till att undersöka hur verktyget grönytefaktor, sedan sin uppkomst 2001, har fungerat för att stärka hållbara stadsbyggnadsideal, med fokus på Malmö. Målet med arbetet har varit att utvärdera hur grönytefaktor som verktyg har anpassats till den aktuella stadsplaneringen inom Malmö stad, med fokus på förtätning, sedan 2001. I arbetet redogörs för grönytefaktorns konstruktion och Malmö stads vägledning kring verktyget, samt den aktuella förtätningsbilden i Malmö. Två exempelområden från olika tidpunkter av 2000- talet har undersökts, där såväl förtätning som vägledningen av grönytefaktor kartlagts. Under 2000-talet har det byggts allt högre och tätare i Malmö, en trend som fortsatt förväntas öka. I en stad där förtätning är en av de starka drivkrafterna i stadsutvecklingen behövs tydliga riktlinjer för att bygga hållbart. Ett verktyg som grönytefaktor, där kvalitativa värden kvantifieras, ger förutsättning för att ställa tydliga krav på inkludering av grönblå strukturer i den kommunala planeringen. Utöver grönytefaktorn finns andra kompletterande stadsplaneringsverktyg, vilka tillsammans verkar för ett holistiskt hållbarhetsarbete i stadsplaneringen. Dessa utgörs dock ofta av målsättningar och visioner, vilket gör dem lättare att kringgå. Sedan sin uppkomst 2001 har grönytefaktor som verktyg utvecklats i Malmö. I relation till förtätningstrenden i Malmö har verktyget grönytefaktor dock ej anpassats tillräckligt väl. De påfrestningar som utemiljöerna utsätts för i och med förtätning, har inte tagits hänsyn till vid vare sig utformningen eller utvecklingen av grönytefaktor. Då förtätningen förväntas fortsätta öka är denna typ av verktyg vital för att bygga hållbara städer och goda levnadsmiljöer. Det är dock nödvändigt att grönytefaktorn utvecklas dynamiskt i förhållande till rådande stadsbyggnadsideal.