Gymnasieelevers erfarenhet av generativ AI i Naturkunskap

Sammanfattning

Den här uppsatsen skapades i bakgrunden för det avtryck som generativ AI har skapat i den svenska undervisningen med stora reformationer i hur undervisningen ska utformas samt den bedömningssituation som numera existerar. Den här uppsatsen fokuserar på hur naturkunskapselever använder sig av generativ AI, till vad de gör det samt vilket AI-verktyg som används. Uppsatsen utformades med Valeri m.fl:s artikel i åtanke för att möjliggöra ett utforskande av denna frågeställning. För att undersöka frågeställningen så används begreppet AI-litteracitet som är de kompetenser som behövs för att kunna dra nytta av generativ AI men även kunna hantera olika problem och risker som kommer med verktyget. Dessa kompetenser som utformats av Long och Magerko har i Valeri m.fl:s artikel sorterats in i större dimensioner som utformats av Kong et al. På dessa kompetenser applicerades sedan det sociokulturella perspektivet för att kunna indikera hur pass långt som deltagarna kommit i sin appropriering av verktyget. Insamlingen av data skedde i Uppsala i klasser som studerade Naturkunskap 1b genom bekvämlighetsprincipen. Datan samlades in genom enkäter som innehöll påståenden av likert-typ samt frågor med alternativ och fritext kommentarer. Analysen utfördes sedan på likert typ skalorna med en metod som presenterats av Lindner och Lindner. Analysen av fritext frågorna utfördes med släktskapsdiagram. Resultaten som erhölls i denna uppsats visar på att ChatGPT är det vanligaste generativa AI-verktyget som elever i Naturkunskap använder sig av. Deltagarna använder sig av generativ AI delvis för att stötta sitt eget lärande i naturkunskap men även för mer oetiska aspekter såsom fusk. Exempelvis så använder deltagarna sig av generativ AI för att skriva de inlämningsuppgifter som erhålls i naturkunskap. Vid studerandet av svaren och kommentarerna om elevernas AI-litteracitet så fanns indikationer på att den brister i samtliga dimensioner (kognitiva, metakognitiva, affektiva, sociala). Resultaten indikerar även att elever har en övertro på sin förmåga att använda generativ AI (metakognitiva dimensionen). Resultaten visar även att majoriteten av de tillfrågade eleverna inte reflekterar kring källan av informationen som generativ AI genererar (sociala dimensionen). Dessutom så indikerar resultaten att elever i naturkunskap har en övertro på att information som ges till den generativa AI tjänsten inte missbrukas av företaget bakom (sociala dimensionen). Uppsatsen visar även på att lärare i naturkunskap behöver utforma undervisningen med avseende på att elever behöver få reflektera kring användandet av generativ AI, speciellt ChatGPT, samt de brister som detta användande medför. Dessutom så indikerar resultaten att etiken bakom användandet av generativ AI behöver bli en del av undervisningen i naturkunskap.