Högläsningens olika funktioner i årskurs 1-3 : Lärares didaktiska val gällande skönlitterära texter och sakprosa

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitterära texter respektive sakprosatexter i undervisningen. Det teoretiska ramverk som använts utgår ifrån Langers föreställningsvärldar och genrepedagogik. Det är en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån 6 olika lärares tankar och erfarenheter. Den data som samlades in analyserades med tematisk innehållsanalys som metod. I resultatet framkom det att lärarna uppgav att de använde sig av högläsning av sakprosatexter för att utveckla elevers förförståelse och förståelse för innehållet i texten. Högläsning av skönlitterära texter användes enligt de intervjuade lärarna för att få en lugn stund i klassrummet, för att öka förförståelse, förståelse för innehållet i texten och vokabulär hos eleverna. Genom att lärarna uppgav att de arbetade på olika sätt fick eleverna möjlighet att träda in i olika föreställningsvärldar. Det framkom en kontrast mellan hur lärarna resonerade gällande arbetet med de olika texttyperna, eftersom en del av lärarna ansåg att högläsning av sakprosatexter kunde kopplas till läroplanen, till skillnad från högläsning av de skönlitterära texterna. Arbetet med högläsning av skönlitterära texter skedde därför ibland som en isolerad aktivitet. En del av resultatet som utmärkte sig var vikten av samtal kopplat till högläsning, vilket gör att interaktionen under högläsning hade varit intressant att undersöka vidare. Det hade också varit intressant att undersöka högläsningens funktion i ett bredare omfång med hjälp av enkätundersökningar.