Högtflygande interaktion : Multimodala användargränssnitt ur ett UAS-perspektiv

Sammanfattning

Obemannade flygfarkoster, eller UAS (Unmanned Aerial System), används i allt större utsträckning i samhället. Men i takt med att systemen blir mer avancerade ställs också högre krav på den mjukvara som används för att interagera med dem. Dessa designutmaningar delas i viss utsträckning med bemannad flygfart, medan vissa är unika för UAS. Mot bakgrund av forskning inom flygpsykologi, multimodala användargränssnitt, och Multiple Resource Theory undersöker denna studie hur multimodal presentation påverkar UAS-operatörers arbetsbelastning och användarupplevelse. En användarstudie med 14 deltagare genomfördes, där varje deltagare fick utföra två flygpass var med unimodala (visuella) respektive multimodala (visuellt-auditiva) instruktioner. Deltagarnas upplevelse utvärderades sedan med enkäter för arbetsbelastning (NASA-RTLX) samt semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade ingen signifikant effekt av multimodalitet på upplevd arbetsbelastning. I intervjuerna uppgav däremot 7 av 14 deltagare en positiv upplevelse av multimodalitet, medan bara 3 ställde sig negativa. Studien illustrerar hur kvalitativa och kvantitativa metoder kan ge olika perspektiv på användarupplevelse. Utifrån detta diskuteras användning av mixed-methods inom UX-forskning i relation till forskningsmetoder för människa-datorinteraktion inom flyget.