Hur kan motivation användas för att styra och kontrollera anställda? : En kvalitativ studie kring motivation och styrtekniker inom en organisation

Sammanfattning

Denna studie undersöker vad som motiverar anställda, hur motivation används som ett verktyg för organisatorisk kontroll samt hur denna kontroll upplevs av medarbetarna inom en svensk optikerkedja. Tidigare forskning visar att hög motivation relaterar med positiva resultat, vilket gör att motivationsstrategier kan användas som ett verktyg för social kontroll. Med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk analyseras materialet som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med anställda inom organisationen. Därefter har en riktad kvalitativ innehållsanalys genomförts för att tolka det empiriska materialet. Kodningen av materialet utgick från en deduktiv ansats där det teoretiska ramverket styr kodningen. Därefter identifierades underkategorier vilket innebär att analysen även innehåller induktiva anslag. Resultatet visar att de anställda i hög utsträckning motiveras av samhörighet och kompetens, vilka bidrar till att stärka den inre motivationen. Samtidigt framkommer att yttre motivationsfaktorer har en viss betydelse, där bonusar upplevs som motivationshöjande. Vidare använder sig organisationen av flera motivationsstrategier som ett verktyg för social kontroll inom organisationen. Organisationen använder sig av företagskultur och rekrytering på ett sätt som har lett till att de anställda internaliserat organisationens mål, samtidigt som detta har bidragit till att tillfredsställa deras behov av samhörighet. Tävlingar används även som strategi där de anställda belönas om vissa försäljningsmål tillfredställs. Vidare sker ett utövande av neo-normativ kontroll som motivationsstrategi där de anställda har begränsad autonomi. Dessa former av styrning hämmar inte de anställdas upplevelse av frihet. Motivationsstrategier som företagskultur och tävlingar har en främjande effekt på delaktigheten där anställda uppger att dessa styrtekniker ökar gemenskapen på arbetsplatsen. Neo-normativ kontroll utövas och upplevs inte hämma vare sig friheten eller delaktigheten, då de anställda upplever att de kan vara sig själva, trots att deras beteende styrs av såväl informella som formella regler.