Hur svårt kan det vara? : En flermetodsstudie kring förutsättningarna för att erhålla ett godkänt resultat på revisorsexamen

Sammanfattning

Bakgrund och problemdiskussion: Att erhålla ett godkänt resultat på auktorisationsprovet och därmed bli auktoriserad revisor utgör ett långsiktigt mål och milstople för många revisionsmedarbetare. I Sverige motsvarar denna titel en kvalitetsstämpel på att revisorn har den kompetens som krävs för att enligt nationell lagstiftning utöva professionen. I dagens föränderliga samhälle möter revisionsyrket nya krav, dilemman och reformer för att säkerställa att branschen balanserar yrkets attraktion med kompetens. Studien ämnar således att utforska de komplexiteter och utmaningar som är förknippade med att uppnå denna eftertraktade titel med hänsyn till branschens föränderliga krav och den föränderliga utbildningsmiljön som råder för framtida revisorer. Speciellt med tanke på att det är cirka 40 procent som i dagsläget erhåller ett underkänt resultat. Syfte: Syftet med studien är att analysera eventuella mönster, trender och hinder som påverkar möjligheterna till auktorisation. Metod: Studien bygger på en deduktiv flermetodsstudie där befintlig teori har använts för att härleda hypoteser som sedan testas statistiskt utifrån data tilldelad av Revisorsinspektionen. För att skapa ytterligare förståelse för resultaten från den kvantitativa delstudien utförs även semistrukturerade intervjuer som syftar till att inkludera tentandernas egna uppfattningar och erfarenheter. På så sätt tillåts fördjupande inslag för att vidga insikterna och generera en helhetlig bild över tentandernas potential att erhålla ett godkänt resultat. Slutsats: Utifrån teorier om profession, kompetensutveckling, genus och socialt kapital visar resultaten att byråtillhörighet, ålder och provtillfälle har en avgörande påverkan på om tentanden lyckas på auktorisationsprovet. Arbetslivserfarenhet från Big-4-byråer anses vara betydande för framgång på provet, vilket medför att provets bredd och relevans i förhållande till verkliga typsituationer kan ifrågasättas. Dessutom poängteras det även hur individuella faktorer har ett inflytande på utfallet. Vidare visar resultatet hur RIFS 2018:1's införande har haft en negativ påverkan på erhållna poäng och möjligheten till ett godkänt resultat. Trots detta anses yrkets roll som profession inte hotad i och med provets bibehållande svårighetsgrad såväl som att arbetslivserfarenhet uppfattas som det främsta medlet för kunskapsinsamling.