I glappet mellan teori och praktik : En studie av relationen mellan bokrecensionsmallar för årskurs F-3 och litteraturdidaktisk forskning

Sammanfattning

I undersökningen Lära lärare läsa konstaterar Maria Ulfgard, forskare inom litteraturdidaktik, att bokrecensionen som receptionsform för skönlitteratur är särskilt vanlig i årskurs F-3, men att den trots sin popularitet tycks existera i ett glapp mellan teori och praktik. Mot bakgrund av detta samt det faktum att de låga resultaten i PISA-undersökningen 2012 medförde åtgärder för att stärka läsningen inom skolan anser jag att det är särskilt intressant att studera hur relationen mellan litteraturdidaktisk forskning och bokrecensionens praktik i årskurs F-3 sett ut från 2010 och framåt. För att göra detta har nio bokrecensionsmallar för årskurs F-3 valts ut från under perioden publicerade läromedel och åtta från lektion.se, en sajt där praktiserande lärare delar med sig av sitt lektionsmaterial. Dessa mallar har sedan analyserats med hjälp av Örjan Torells tredelade modell för litterär kompetens, som omfattar performanskompetens, literary transferkompetens och konstitutionell kompetens. Av dessa har performanskompetensen, den kompetens som inriktas på litterära konventioner och objektiv textförståelse, funnits i särklass starkast betonad i recensionsmallarnas frågeinnehåll. Detta resultat har sedan diskuterats utifrån fem framträdande teman i litteraturdidaktisk forskning från samma period. Utifrån denna diskussion har det framgått att litteraturdidaktisk forskning från samma period förordar litteraturundervisning som tar hänsyn till skönlitteraturens särart genom att betona samtliga delar av litterär kompetens, inte minst den personliga tolkningen förknippad med literary transferkompetens, och den intuitiva känslan för fiktion förknippad med konstitutionell kompetens. Den didaktiska konsekvensen av detta är att den lärare i årskurs F-3 som önskar bedriva en mångsidig undervisning i enlighet med aktuell forskning inte kan förlita sig på recensionsmallarna, utan måste vinnlägga sig om att ta in fler undervisningsformer i sin litteraturundervisning. Detta för att eleverna även ska få chansen utveckla sin förmåga att ställa sig själv och sina upplevelser i relation till det litterära verket samt att odla den mänskligt medfödda känslan för berättelser och skapandet av sådana och därmed utveckla en mer mångsidig litterär kompetens.