Läraryrkets förutsättningar och utmaningar vid implementering av läroplansförändring : En intervjustudie med Norrbottens samhällskunskapslärare i fokus

Sammanfattning

Mot bakgrund av de identifierade behoven vad rör skolundervisningen i grundskolan reviderade Skolverket läroplanen, varpå den nya läroplanen (lgr22) sedan trädde i kraft hösten 2022. De övergripande ändringarna i samhällskunskapens kursplan för årskurser 7-9 rörande undervisningen om urfolket samerna och de nationella minoriteterna beskrivs vara breddat, samlat och förstärkt. I den häruppsatsen studeras vilka förutsättningar, behov och utmaningar som samhällskunskapslärare i Norrbottens län upplever vid implementeringen av den nytillkomna läroplanen (lgr22), närmare bestämt undervisningen om urfolket samerna som ett delmoment i samhällskunskapens kursplan. Ambitionen är att kunna presentera ett resultat som visar hur närbyråkraten agerar utifrån sin profession, och att förstå hur olika faktorer kan påverka policyimplementeringen. För att uppnåstudiens syfte tillämpas Seväs (2015) teoriformulering Tentative framework for analyzing street-level implementation, vilket hjälper oss att förstå konceptet av management settings, policy understanding, implementation resources och policy beliefs och därtill även hur faktorerna kan påverkapolicyimplementeringen. Insamlingen av data är genom semistrukturerade samtalsintervjuer, där 29 kommunala grundskolor i Norrbottens län har blivit tillfrågade om en medverkan varav 6 samhällskunskapslärare utspritt över länets olika skolor har besvarat förfrågan med att vilja medverka. Resultatet visar att närbyråkratens handlingsutrymme är stort, och att det finns en stor tillit till lärarensprofession. Det är få yttre begränsningar som inskränker i närbyråkratens autonomi. När det kommer till närbyråkratens förståelse för policyn, så visar resultatet att policyutfallet vilar tyngre i den enskilde lärarens tolkning av policyn när det finns en avsaknad av tydliga riktlinjer för hur policyn ska tolkas och implementeras. Det mest återkommande svaret i intervjuerna pekar emellertid på att bristen på resurser för policyimplemeteringen kanske kan vara den största orsaken till ett eventuellt misslyckande i policyimplementeringen. Till sist, visar resultatet att det finns vissa indikationer på att närbyråkratens inneboende grundvärderingar sannolikt kan påverka undervisningen. Dock är det svårare att påvisa i vilken omfattning det påverkar policyimplementeringen. Den sammantagna slutsatsen är att undervisningen i samhällskunskapen i princip är oförändrat, trots att läroplanen har genomgått enrevidering 2022. Policyutfallet kan förklaras med stöd av flera faktorer, och ofta visade sig utfallet bero på en samlad effekt av flera olika omständigheter.