”Låt eleverna fylla i rader i boken, men tro inte att det är så de lär sig läsa” : En kvalitativ studie av hur lärare anger sig använda läromedel i den tidiga läsinlärningen.

Sammanfattning

Undervisning i läsinlärning är ett av skolans viktigaste uppdrag, eftersom läsförmåga är en förutsättning för fortsatt lärande. Syftet med den här studien är att få en inblick i de läromedel som används i den tidiga läsinlärningen samt hur lärare arbetar med och kompletterar dessa. Vi ställer frågorna: “På vilket sätt erbjuds stöttning i läromedel respektive lärares angivna användning av läromedlet och eventuella kompletteringar?” samt “På vilket sätt betonas avkodning respektive språkförståelse, samt ljudningsmetod respektive helordsmetod, i läromedel respektive lärares angivna användning av läromedel och eventuella kompletteringar?”. Frågorna har behandlats utifrån teorierna sociokulturellt perspektiv och the Simple View of Reading, vilka också varit grund för det analysverktyg som konstruerats. Vi genomförde en kvalitativ innehållsanalys, där fyra läromedel för årskurs 1 och fem transkriberade intervjuer analyserats. Några av de viktigaste resultaten är att lärare använder såväl läromedel som kompletterande material för att stötta elevernas utveckling. Resultatet visar att lärare anpassar undervisningen efter eleverna, ibland utifrån kartläggningsverktyg utanför läromedlet. Som en form av stöttning använder både läromedlen och lärarna en förutsägbar struktur. Lärarna nämner ofta samtal som en strategi för att utveckla lärande, delvis på uppmuntran från läromedlen. Resultatet angående avkodning och språkförståelse visar att ett läromedel har en jämn balans mellan de båda. Två andra läromedel har större fokus på språkförståelse, och det fjärde läromedlet betonar endast avkodning. Lärarna resonemang har en jämn balans, och visar på en medvetenhet i behovet att komplettera läromedlet. Angående ljudmetoden kontra helordsmetoden uppgav sig lärarna föredra ljudningsmetoden i mycket hög grad, vilket inte alltid stämde överens med deras läromedel. Resultaten stämmer generellt sett överens med det befintliga forskningsfältet, framförallt vad gäller lärares resonemang om undervisning med ljudningsmetoden för elever i behov av stöd. Vår studie bidrar med ett vetenskapligt perspektiv på lärares resonemang om läromedlets funktion i undervisningen, med hänsyn till läromedlens utformning, elevgruppens behov samt samhälleliga och vetenskapliga debatter. En av de viktigaste slutsatserna för studien är att lärarens avgörande roll för undervisningen, i frågan om hur läromedel används, är krävande och behöver stödjas genom utbildning och tillgodosedda resurser. Ytterligare en slutsats är att lärare är väl medvetna om de förändringar i fråga om föredragna undervisningsmetoder som pågår, vars genomslag framför allt syns i lärarnas resonemang gällande betoning på ljudningsmetoden vid granskning av läromedlen och användningen av dem.