"Om du inte känner dig delaktig kommer du aldrig att ge 100 procent” : ungas erfarenheter av delaktighet inom basket

Sammanfattning

Delaktighet lyfts fram som ett ideal i Riksidrottsförbundets policydokument. Samtidigt visar studier att ungas möjligheter att påverka beslut och villkor inom idrotten är begränsade. Detta väcker frågor om vad delaktighet innebär i praktiken och i vilken utsträckning unga upplever möjlighet till inflytande inom idrotten. Mot denna bakgrund syftar studien till att undersöka hur unga vuxna upplever och tolkar delaktighet inom organiserad basket, vilka villkor som påverkar möjligheterna till delaktighet och vilka konsekvenser olika former av delaktighet får för deras engagemang. Studien bygger på fyra kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med 13 unga vuxna i åldern 18–25 med erfarenhet av basket och analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att delaktighet är ett mångfacetterat och relationellt fenomen som formas i samspelet mellan individ och omgivande strukturer. Vidare framkommer att unga inte enbart förstår delaktighet som att ”få vara med”, utan som att ha reellt inflytande och bli lyssnade på. Delaktighet kopplas till att bli tagen på allvar och ha en meningsfull roll. Samtidigt framträder en medvetenhet om skillnaden mellan reellt inflytande och mer symboliska former av deltagande, där unga får uttrycka sig utan att kunna påverka beslut. Studien synliggör även att möjligheterna till delaktighet i hög grad formas av vuxnas förhållningssätt och de strukturer som omger unga. När vuxna delar makt och skapar utrymme för inflytande möjliggörs mer meningsfull delaktighet, medan organisatoriska ramar och maktobalanser kan begränsa den. Slutligen visar resultaten att delaktighet kan bidra till ökad självtillit, engagemang och känsla av tillhörighet, medan begränsade former kan leda till frustration och minskat förtroende. Sammanfattningsvis framstår delaktighet som en dynamisk och förhandlad process. För att möjliggöra meningsfull delaktighet krävs att unga inte enbart inkluderas formellt, utan också ges reella möjligheter att påverka. Detta förutsätter att idrottsorganisationer utvecklar strukturer och arbetssätt där ungas inflytande inte bara efterfrågas utan också omsätts i praktiken, samt att verksamheter präglas av tillit, respekt och genuint lyssnande.