Rekrytering av grisskötare : vilka svårigheter upplever smågrisföretagare vid rekrytering av personal samt organisatoriska faktorer som påverkar bibehållandet av personal

Sammanfattning

Under de senaste 35 åren kan en tydligt nedåtgående kurva konstateras angående aktiva jordbruksföretag. Vi ser också att i princip alla branscher inom jordbruket är i stort behov gällande arbetskraft. Samtidigt pågår en intensiv debatt kring hur Sveriges självförsörjningsgrad skall stärkas genom att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Således uppstår ett dilemma då nya mål om ökad livsmedelsproduktion i Sverige sätts samtidigt som svenska livsmedelsproducenter upplever stora svårigheter att hitta arbetskraft. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar smågrisproducenter upplever vid rekrytering av personal samt vilka organisatoriska faktorer som är viktigast för att bibehålla befintlig personal. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirisk data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 5 smågrisproducenter i norra Mellansverige, datan har sedan analyserats med en så kallad tematisk analys. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av tre teorier Herzbergs tvåfaktorteori, Cultural approaches och Practice theory som används som verktyg för att tolka den insamlade empirin. De fyra slutgiltiga teman som den tematiska analysen uppdagar är rekrytering, attraktiva egenskaper vid rekrytering, ledarskap & motivation och förändring & framtid. Vidare visar studiens resultat att viktiga faktorer för att behålla personal inom smågrisproduktioner är möjligheten till att avancera inom verksamheten samt upplevelsen av delaktighet i verksamheten. Fortsättningsvis konstaterar författaren att den främsta utmaningen smågrisföretagare upplever i samband med rekrytering av personal är bristen på intresse för branschen hos potentiella arbetstagare. Att intresset för gris i samhället är mycket litet förklaras med hjälp av cultural approaches vara på grund av dels normer kring hur arbete och karriär bör se ut, dels på grund av en medial missvisande bild av branschen som följd av utbredningen djurrättsaktivister. Författaren tolkar fortsättningsvis empirin med hjälp av practice theory, denna uppenbarar en möjlig åtgärd för dilemmat i form av ökat fokus på praktisk exponering av grisbranschen hos naturbruksgymnasierna. Sammanfattningsvis visar studien att smågrisproducenter upplever bristen på intresse för branschen som en huvudsaklig orsak till att rekrytering av ny personal ofta är en utmaning. Studien ger också en djupare förståelse kring vilka individer som blir kvar inom verksamheten eller branschen och vad motivationen är. Avslutningsvis önskar författaren att studien kan belysa vikten av praktisk exponering samt ökat fokus på grisbranschen på naturbruksgymnasium.