Rösten som förebildande verktyg i trumundervisning : En kvalitativ studie om trumpedagogers användning av rösten som förebildande verktyg i enskild undervisning

Sammanfattning

Denna studie har ämnat att bidra med ökad förståelse och kunskap omför hur trumpedagoger med flera års erfarenhet som har undervisat i enskild undervisning, med flera års erfarenhet, använder och beskriver sin användning av rösten som förebildande verktyg i enskild undervisning. Det empiriska materialet har samlats in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt genom fyra ostrukturerade observationer av undervisning. Med denna metod som kallas för metodtriangulering harvägs informationen vägts från de olika metoderna samman för att ge en så fyllig och heltäckande bild som möjligt vid analysen av materialet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där rösten ses som ett verktyg för att stödja elevernas utveckling. Resultatet visar att beskrivningen och användandet av rösten som förebildande verktyg används i fyra olika sammanhang: inför att eleven ska spela, under tiden eleven spelar, efter att eleven har spelat samt i situationer orelaterade till elevens spel. De metoder som identifierades i observationerna inkluderade imitation och räknesystem med siffror, i medan intervjuerna beskrev informanterna även lyfte framanvändandet av ramsor och rytmstavelser som pedagogiska redskap. Resultatet visar även att pedagogerna främst uppgav räkning av puls som den vanligaste metoden för nybörjare, snarare än att be eleverna sjunga. Direkt jämförbar forskning om rösten specifikt som förebildande verktyg i trumpedagogik är bristfällig, vilket begränsar möjligheterna till djupgående jämförelser. Studien bidrar därmed till ett underforskat område inom musikpedagogisk forskning och som belyser behovet av vidare studier inom detta fält.