Sambandet mellan Kronotyp och Akademisk Prokrastinering : En Kvantitativ Tvärsnittsstudie

Sammanfattning

Många av oss har någon gång skjutit upp en viktig uppgift eller något som vi har tänkt göra, trots att vi vet att tiden är begränsad. Detta fenomen kallas för prokrastinering. För många studenter är detta ett vanligt men destruktivt beteende. Individer fungerar samtidigt olika beroende på dygnet, vissa är morgonpigga medan andra är som mest effektiva kvällstid. Dessa individuella skillnader definieras som kronotyp och formas av biologiska, normer, sociala, psykologiska faktorer samt kultur. Hur kronotyp och prokrastinering samspelar är mindre förstått, trots att tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan dessa. Men det som är särskilt begränsat är kunskapen om hur tidpunkter för studier kan påverka relationen mellan kronotyp och uppskjutandebeteende hos universitetsstudenter. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan akademisk prokrastinering och kronotyp hos universitetsstudenter och om tidpunkten för studier påverkar detta samband. Insamlingsmetoden var en kvantitativ enkätundersökning och urvalet bestod av 110 deltagare. Statistiska analyser genomfördes med hjälp av envägs-ANOVA, korrelations- och regressionsanalys samt deskriptiv statistik. För att mäta prokrastinering användes skalan Pure Procrastination Scale (PPS), medan kronotyp mätes med Reduced Morningness–Eveningness Questionnaire (rMEQ). Resultatet visade ett signifikant samband (r = -0.32, 95 % BCa CI [-0.48, -0.14], p = < .001) mellan kronotyp och prokrastinering, där kvällstyper uppvisade högre grad av prokrastinering i jämförelse med morgontyper. Det visades ett signifikant samband mellan morgontyper och kvällstyper. Morgontyper hade den lägsta graden av prokrastinering (M = 27,65, SD = 10,59). Mellantyperna uppvisade en högre nivå av uppskjutandebeteende i jämförelse (M = 33.18, SD = 8.24), medan kvällstyperna hade högst genomsnittligt nivå av prokrastinering av grupperna (M = 36.93, SD = 10.82). Resultaten för moderatoranalysen visade att tidpunkten för studier inte påverkade sambandet mellan kronotyp och prokrastinering. Om andra faktorer påverkar relationen kvarstår det att undersökas vidare. Framtida forskning bör undersöka om andra faktorer påverkar denna relation, exempelvis personlighetsdrag. Resultaten visar dock att olika kronotyper uppvisar olika grad av prokrastinering, vilket skulle kunna vara relevant att adressera vid insatser som riktar sig mot universitetsstudenters studieteknik.