Uppsats

Simundervisning i praktiken : Lärares förutsättningar och arbetssätt vid undervisning i simning

Yrkesexamen på avancerad nivå

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för rörelse, kultur och samhälle

Publicerad: 2025

Språk: Svenska

Nyckelord

klicka för att söka

⌕skola ⌕school ⌕Förutsättningar ⌕Conditions ⌕arbetssätt ⌕simning ⌕Tid ⌕time ⌕swimming ⌕swimming education ⌕approaches ⌕Student composition ⌕simundervisning ⌕elevsammansättning

Sammanfattning

Simkunnighet är viktig för säkerheten i Sverige. Skolornas simundervisning möter flera utmaningar, som brist på resurser, tidsbrist och socioekonomiska skillnader. Trots att de flesta elever når kunskapskraven för simning, finns det en nedgång i resultaten och ojämlikheter mellan grupper. Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med simning i ämnet idrott och hälsa. Fokus är på lärares förutsättningar och arbetssätt vid undervisningen i simning. Frågeställningarna är 1. Vilka förutsättningar har lärare för att arbeta med simning i ämnet idrott och hälsa? 2. Hur arbetar lärare med simning i ämnet idrott och hälsa? I studien användes ett sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteori som teoretiska utgångspunkter för att analysera simundervisningens förutsättningar och genomförande. Genom det sociokulturella perspektivet har vi fokuserat på hur interaktion, språk och redskap (som fysiska och mentala artefakter) påverkar elevernas lärande, samt hur stöd och scaffolding kan användas för att främja elevens utveckling. Ramfaktorteorin har hjälpt oss att förstå hur externa och interna faktorer, som skolans resurser och tillgång till simhall, påverkar lärarens arbete och undervisningens kvalitet. Studiens genomfördes via en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data från idrottslärare om deras erfarenheter av simundervisning i grundskolan. Intervjuerna bestod av sex idrottslärare som följer Skolverkets kursplaner inom idrott och hälsa, vilket gav en bred variation av perspektiv. Resultaten visade att simundervisningen har olika förutsättningar beroende på var skolan är lokaliserad. De olika förutsättningarna rör resurser, logistik och individuella elevers behov. Bristen på tillräckligt många utbildade vuxna i simhallen påverkar kvaliteten på undervisningen och möjligheterna att ge individuellt stöd i elevgruppens sammansättning. Transporttider till simhallar som ligger långt från skolan skapar passiv tid för eleverna och påverkar schemaläggningen negativt. Kommunikation mellan skolor, simhallar och externa aktörer är avgörande för att säkerställa elevernas måluppfyllelse. Kulturella och organisatoriska frågor, som omklädningsrum och användning av artefakter, kräver olika arbetssätt för att främja inkludering och respekt för elevernas behov. För att förbättra simundervisningen behöver skolor budgetera för fler aktiva och adekvat utbildade vuxna, samt arbeta för bättre förutsättningar inom logistik och samverkan mellan skola och externa aktörer. Det här skulle kunna bidra till en mer inkluderande och effektiv simundervisning som hjälper elever att nå sina mål. Slutsatserna av den här studien är att det krävs förbättringar i simundervisningen genom utbildning av assistenter/annan skolpersonal som hänger med till simhallen. En effektiv samordning mellan skola och externa aktörer sker för att minska transporttid. Fokus på att öka livräddning i autentiska miljöer är att föredra. En inkluderande policy för omklädningsrum bör säkerställa trygghet i och mellan simundervisning, och simkunniga elever bör få utmaningar. Artefakter så som klädsim och flytredskap rekommenderas för att stärka trygghet och lärande.