Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i livets slutskede : En allmän litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede kan ställa höga krav på sjuksköterskor, både emotionellt och praktiskt. Sjuksköterskor som vårdar patienter i livets slutskede möter ofta komplexa situationer som kräver både professionell kunskap och emotionell styrka. Palliativ vård bedrivs i Sverige utifrån fyra hörnstenar, symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående, och det syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter som lever med obotlig sjukdom. De sjuksköterskor som arbetar med detta kan vara grundutbildade men det finns även en specialiserad utbildning kring just palliativ vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Sju kvalitativa studier och två mixed method studier inkluderades och analyserades. Resultat: Resultatet baserades på nio studier genomförda runt om i världen som publicerats mellan 2020-2025. Samtliga inkluderade sjuksköterskor arbetandes med palliativ vård i livets slutskede. Detta resultat identifierade två huvudteman: emotionella upplevelser och praktiska hinder samt ett tredje tema: hanteringsstrategier. Deltagarna i studierna beskrev starka emotionella upplevelser till följd av deras yrke. Etiska dilemman och moralisk stress var återkommande. Även starka känslor, positiva samt negativa var något som majoriteten av studierna visade. Positiva känslor som meningsfullhet och känsla av uppskattning, negativa känslor som hopplöshet, sorg och skuldkänslor, särskilt hos de sjuksköterskor som vårdade unga patienter. I majoriteten av studierna framkom praktiska hinder i yrket, särskilt platsbrist, personalbrist och bristande kunskap hos personalen. Platsbrist var ett hinder för att främja integritet, personalbrist ledde till svåra prioriteringar och kunskapsbrist, särskilt inom neonatal palliativ vård, skapade osäkerhet som påverkade vårdens kvalitet. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar patienter i livets slutskede upplever emotionella och praktiska utmaningar, men även positiva erfarenheter förekommer. Upplevelserna påverkas av både individuella känslor och av yttre organisatoriska faktorer, vilka kan påverka vårdens kvalitet samt sjuksköterskors egen hälsa. Denna studie belyser vikten av att vårdorganisationer och samhället skapar förutsättningar för sjuksköterskor inom palliativ vård då deras upplevelser även påverkar patienten och dess anhöriga.