Skrivprocesser och användning av GAI som skrivhjälpmedel hos vuxna med och utan dyslexi

Sammanfattning

Bakgrund Skrivande är en komplex aktivitet som involverar många olika kognitiva tankeprocesser. Utveckling av skrivprocessen ser olika ut beroende på individers olika förutsättningar, och skrivande kan vara förenat med svårigheter. Det finns flera olika orsaker till skrivsvårigheter, en av dessa kan vara dyslexi. Dyslexi är en funktionsnedsättning med multifaktoriell orsaksbakgrund, som bland annat innebär svårigheter med avkodning och stavning. För att underlätta skrivande finns olika hjälpmedel, exempelvis stavningskontroll och text-till-tal. Ett hjälpmedel som används mer och mer i samhället är generativ artificiell intelligens (GAI). GAI är relativt nytt och är ständigt under utveckling. Det finns i nuläget begränsat med forskning om hur GAI kan användas som skrivhjälpmedel för personer med och utan skrivsvårigheter. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i skrivprocessen samt användning av GAI som skrivhjälpmedel hos universitetsstudenter med och utan dyslexi. Metod Studien omfattade totalt 8 personer studerande på universitetsnivå. Hälften av dessa hade självrapporterad dyslexidiagnos och den andra hälften självrapporterade att de inte hade någon dyslexidiagnos. Deltagarna fick i uppgift att skriva en text på dator i ett keystroke logging-program. De fick sedan förbättringsförslag för texten genom GAI-verktyget ChatGPT. Efter att deltagarna var klara med sin text genomfördes en intervju baserad på stimulated recall för att ta del av deras resonemang kring förbättringsförslagen och generell GAI-användning. Resultat Gruppen med dyslexi skrev snabbare än gruppen utan dyslexi, och gjorde även fler stavfel. Gruppen utan dyslexi skrev längre texter och använde mer tid än gruppen med dyslexi. GAI-förslag användes i något högre utsträckning av gruppen med dyslexi jämfört med den andra gruppen. Det fanns vissa skillnader gällande vilka typer av förslag respektive grupp använde sig av. Den tematiska analysen resulterade i två teman (använda respektive avvisade förslag) med tillhörande underteman. Slutsats Resultaten från denna studie visade vissa skillnader mellan gruppernas skrivprocesser. Gruppen med dyslexi skrev snabbare än gruppen utan dyslexi, vilket möjligen skulle kunna bero på att deltagarna med dyslexi använde en annan strategi för sitt skrivande än deltagare i tidigare studier som undersökt skrivande hos vuxna med dyslexi. Gällande hantering av förslagen fanns inga stora skillnader mellan grupperna. Resultaten kan möjligen förklaras av att universitetsstudenter med dyslexi inte är en representativ grupp för personer med dyslexi generellt. Föreliggande studie hade ett lågt deltagarantal, vilket gör att resultaten bör tolkas med försiktighet, och det finns behov av vidare forskning inom ämnet.