Social differentiering i gymnasieskolan : En studie om elevrekrytering och strategier i Uppsala

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur elever med olika social bakgrund och tillgång till kulturellt kapital fördelades mellan kommunala respektive fristående gymnasieskolor i Uppsala kommun läsåret 2024/2025, samt hur den sociala elevsammansättningen kan förstås i relation till skolornas programutbud och marknadsföring. Med kulturellt kapital avses föräldrars utbildningsnivå. Studien syftar således till att undersöka skolornas strategier inom det lokala gymnasiefältet, samt hur dessa kan förstås samvariera med den sociala elevsammansättningen. Avsikten är att belysa hur utbildningssystemet kan bidra till social segregation och social reproduktion i en lokal kontext. Studien omfattade samtliga 24 gymnasieskolor i Uppsala kommun vilka var verksamma läsåret 2024/2025. Studien byggde på en kombinerad metodansats. Det kvantitativa materialet bestod av Skolverkets officiella statistik samt uppgifter om samtliga gymnasieskolors programutbud, medan det kvalitativa materialet utgjordes av fyra strategiskt utvalda gymnasieskolors marknadsföring från deras webbsidor. Analysen genomfördes med en multipel linjär regressionsanalys samt en tematisk textanalys och studiens teoretiska utgångspunkt bestod av Pierre Bourdieus begrepp fält, kulturellt kapital samt strategier. Studiens resultat visade att de kommunala gymnasieskolorna i Uppsala i genomsnitt hade en högre andel elever med högutbildade föräldrar än de fristående skolorna, samtidigt som det förekom interna variationer inom båda huvudmannatyperna. Regressionsanalysen visade ett starkt och statistiskt signifikant samband mellan skolornas andel högskoleförberedande program och andelen elever med högutbildade föräldrar, även när man kontrollerade för huvudman som dessutom visade sig ha en självständig effekt på skolornas sociala elevsammansättning. Den kvalitativa analysen visade inga skillnader mellan kommunala och fristående skolors marknadsföring, det framhölls i stället att gymnasieskolor med en högre andel elever med högutbildade föräldrar i större utsträckning betonade akademiska värden och kopplingar till universitetet i sin marknadsföring, medan skolor med en lägre andel elever med högutbildade föräldrar i högre grad lyfte fram yrkesutbildning och arbetslivsanknytning.