Tid och klockan i matematikundervisningen för årskurs 4 från tre olika decennier

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka området tid och klockan i ett urval av svenska matematikläromedel för årskurs 4 från tre olika decennier och därmed tre olika läroplaner. En läromedelsanlys genomfördes med hjälp av två olika förbestämda analysscheman där jag tittade på representationsformer och kritiska aspekter. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med två verksamma lärare för att få syn på deras upplevelse av barns klockkunskaper och hur det förändrats över tid. Resultatet visar att verbal och numerisk representation dominerar, ofta i kombination med symbolisk representation medan bildmässig och fysisk representation förkommer betydligt mer sällan. De äldre läromedlen innehåller fler uppgifter med större fokus på procedur och repetition. Medan det nyare läromedlet innehåller färre uppgifter men kombinerar fler representationsformer i större utsträckning, fysisk och bildmässig representation förekommer fortsatt sällan. Analysen av de kritiska aspekterna visar att taluppfattning förkommer i samtliga avsnitt i alla läromedel. Uppgifter där eleverna ska beräkna tidsintervaller och samordna timmar och minuterar är vanligt förekommande medan uppgifter där elever ska avläsa klockan, framför allt den analoga klockan förkommer mer sällan. I intervjuerna framkommer framför allt ett tydligt resultat. Lärarna upplever att elevers klockkunskaper och tidsförståelse har försämrats över tid, särskilt den analoga klockan.