Upplåtelseformer i Stockholms kommun : En jämförelse mellan Skärholmen, Östermalm och Hägersten-Älvsjö

Sammanfattning

Följande studie har undersökt vilka hinder som finns för att uppnå en mer blandad struktur gällande upplåtelseformer i tre områden inom Stockholms kommun - Skärholmen, Östermalm samt Hägersten-Älvsjö. Områdena valdes ut baserat på deras koncentration av olika upplåtelseformer. Stockholms stads översiktsplan och dess mål om blandade upplåtelseformer som verktyg för minskad boendesegregation i Stockholm, har varit central för studien och utformningen av frågeställningarna. Genom genomgång av tidigare forskning på ämnet, analys av plandokument och planarbete från de olika områdena, intervju med borgarrådssekreteraren på Stockholms stads stadsbyggnadsnämnd samt en enkätundersökning riktad till boende i de olika områdena, har frågeställningarna kunnat besvaras. Resultaten från enkäten visar att invånares attityder till upplåtelseformer skiljer sig åt mellan områdena. I områden med en hög andel hyresrätter var man generellt sett mer positiv till en diversifiering av beståndet, medan man i områden med en hög andel bostadsrätter trodde att ett tillskott av hyresrätter kunde påverka området negativt. Respondenter från samtliga områden trodde att upplåtelseformen som präglar ett område har en stor påverkan både på vem som väljer att bo där, samt områdets allmänna karaktär och attraktivitet. Fortsättningsvis har det visat sig att det finns både ekonomiska, politiska, juridiska och planmässiga hinder till en mer blandad struktur vad gäller upplåtelseformer. Samtidigt har flera strategier och verktyg till en mer blandad struktur upptäckts, såsom Stockholms stads strategiska markpolitik samt arbete med strategiska samband för att binda ihop segregerade områden.