Utomhuspedagogik i matematikämnet : En intervjustudie om ramfaktorer ur ett lärarperspektiv

Sammanfattning

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som kan användas vid utomhusundervisning i skolans alla ämnen, som innebär att lärandet är baserat på erfarenhet som inhämtas genom kropp och sinne i en utemiljö. Läroplanen för grundskolan ger inte explicit stöd för utomhuspedagogik, men flertalet av formuleringarna kan förstås som att undervisningen kan flyttas ut. Syftet med denna studie är att undersöka och spegla lärares uppfattningar om vilka ramfaktorer som påverkar deras tillämpning av utomhuspedagogik i matematikämnet samt vilka effekter det kan ha på eleverna. Studien ämnar utgå ifrån ett lärarperspektiv och besvara lärarnas syfte och omfattningen på användandet av utomhuspedagogik inom matematiken, hur ramfaktorer påverkar tillämpningen samt effekterna lärarna upplever att utomhuspedagogik har på eleverna. Studien bygger på en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare på låg- och mellanstadiet. Urvalet har varit baserat på kriterier som medfört att lärarna förstår kontexten samt kan bidra med relevanta svar. Materialet i studien analyserades deduktivt tematiskt med utgångspunkt i ramfaktorteorin och Kolbs cykel för erfarenhetsbaserat lärande. Resultaten visar på att lärarna ser få hinder kopplat till de olika ramfaktorerna men att annorlunda förutsättningar hade kunnat skifta den uppfattningen, samt att de främst ser positiva effekter på eleverna. Utomhuspedagogik är ett undervisningsverktyg som upplevs som ett fungerande komplement till traditionell undervisning, men faktorer kring undervisningen kommer att påverka lärarnas förutsättningar i tillämpningen av utomhuspedagogik. Finns det goda förutsättningar för att tillämpa utomhuspedagogik ökar lärarnas möjlighet att använda det som ett undervisningsverktyg.