Utredning av åtgärder för frostskadade tegelfasader : En fallstudie av ett flerbostadshus från 60-talet

Sammanfattning

Med framtidens förändrade och mildare klimat väntas mängden slagregn och antalet frys-tö-cykler att öka i norra Sverige. Dessa är två faktorer som i kombination med bristfällig tegelkvalitet orsakar uppkomst av frostsprängningar i tegelfasader. Detta arbete utförs i syfte att identifiera och jämföra olika renoverings- och underhållsåtgärder för att åtgärda och undvika framtida uppkomst av frostskador. Arbetet utförs i form av en kombination av litteraturstudie och fallstudie på ett flerbostadshus i fastighetsägarens PiteBos bestånd. De åtgärder som undersöks är hydrofobering, lagning, lagning i kombination med takbyte samt total rivning och ommurning av tegelfasaden, vilka utvärderas med avseende på klimatpåverkan, kostnad och fastighetsägarens perspektiv med beräkningar i form av LCA, LCC samt en fokusgrupp. I samband med total rivning och ommurning av fasaden undersöks även möjligheter till energieffektiviseringsåtgärder. Resultatet från LCA:n visar att hydrofobering innebär den minsta klimatpåverkan, följt av lagning, total rivning och ommurning och sist, lagning och takbyte. Samma resultat gav LCC-analysen då hydrofoberingen efter tiden för första underhållet av tegelfasaden gick om lagningen som den mest kostnadseffektiva åtgärden. Fokusgruppen visade att fastighetsägaren i första hand värdesätter en kostnadseffektiv lösning, varför hydrofobering och lagning sågs som lämpliga åtgärder. Tilläggsisoleringen är en lämplig energieffektiviseringsåtgärd i samband med total rivning och ommurning av fasaden då energirenoveringar i högre grad kan motiveras i samband med omfattande renoveringar. En isoleringstjocklek på 45 mm ansågs vara den mest genomförbara medan möjlighet kan finnas till maximalt 70 mm. På grund av den höga andelen restvärme i fjärrvärmen ökar klimatpåverkan i produktionsskedet mer än vad det minskar i driftsskedet för byggnaden vilket resulterar i en sammanlagt högre klimatpåverkan under livscykel. LCC-analysen visade att samtliga tjocklekar av mineralull har en återbetalningstid inom 50 år och att nuvärdet för alternativet att riva och mura om fasaden sänks då tilläggsisolering appliceras samtidigt. Beräkningar och litteraturstudie tillsammans med fastighetsägarens perspektiv visar att lagning är en rimlig åtgärd på både kort och lång sikt. Enligt funnen litteratur, kopplat till skadornas avgränsning åtgärdar lagning befintliga skador och effektivt motverkar framtida uppkomst då en frostbeständig sten används. Enligt LCA och LCC rankas lagning näst bäst av alternativen inom både klimatpåverkan och kostnad och innebär enligt fastighetsägaren en mindre omfattande åtgärd än övriga alternativ.