Utvärdering av användarstyrd anpassning i utilitaristiska informationssystem

Sammanfattning

Användarstyrd anpassning av ett gränssnitt är en relevant aspekt vid utvecklingen av utilitaristiska informationssystem, eftersom dessa främst syftar till att stödja användarens uppgiftsutförande och effektivitet. Tidigare forskning visar att användarstyrd anpassning kan ge användare möjlighet att förändra ett gränssnitts funktionalitet och presentation utifrån egna behov. Samtidigt är det inte självklart i vilken utsträckning sådana anpassningsmöjligheter bidrar till det instrumentella värdet i utilitaristiska informationssystem. Anpassningen kan exempelvis göra ett gränssnitt mer relevant för användaren, men kan även skapa extra steg, osäkerhet eller minska användares överblick över systemets övriga funktioner. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning användarstyrd anpassning av ett gränssnitt i utilitaristiska informationssystem kan påverka den upplevda nyttan av systemet, användarens informationssökning och effektivitet i uppgiftsutförandet. För att undersöka detta utvecklades en prototypapplikation i två versioner. Version A bestod av en fast version av prototypen, medan version B innehöll anpassningsfunktioner där deltagarna kunde ändra färgtema, typsnitt, layout och vilken information eller funktioner som visades i gränssnittet. Studien genomfördes genom användbarhetstester med åtta personer där samtliga deltagare testade båda versionerna av prototypen. Under testerna samlades kvantitativa data in i form av tidsåtgång, antal klick och användning av anpassningsfunktioner. Därefter genomfördes intervjuer för att samla in kvalitativa data om deltagarnas upplevelser av prototypens två versioner. Sammanfattningsvis visar studien att användarstyrd anpassning kan påverka den upplevda nyttan positivt när anpassningen gör gränssnittet mer relevant för användarens aktuella uppgift. Resultaten visar även att anpassningen kunde stödja informationssökning genom att minska mängden irrelevant information som deltagarna behövde hantera. Version B hade lägre genomsnittlig tidsåtgång i fyra av fem uppgifter, men skillnaderna i antalet klick var mindre tydliga. Detta innebär att anpassningens påverkan på effektivitet inte enbart förstås som minskad tidsåtgång eller färre klick, utan även utifrån hur anpassningen gjorde relevant information lättare att hitta och använda. Studien visar samtidigt att användarstyrd anpassning inte alltid bör förstås som positivt i sig, utan att dess värde beror på hur tydlig, hanterbar och relevant anpassningen är i relation till användarens uppgifter.