Vem litar på rättsväsendet? : En kvantitativ analys av utbildningsnivå och dess betydelse för institutionellt förtroende

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan utbildningsnivå och förtroendet för rättsväsendet. Faktorer som ålder, kön, bakgrund, kommuntillhörighet samt upplevd oro för att bli utsatt för brott beaktas även som kontrollvariabler. Detta är av relevans då det institutionella förtroendet varierar mellan samhällsgrupper i Sverige. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar rationalisering, legitimering, social stratifiering, intersektionalitet och risksamhälle. Studien baseras på enkätdata från Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nationella trygghetsundersökning mellan åren 2017 till 2021. Datamaterialet har behandlats genom kodning och kategorisering, därtill har datan analyserats genom en OLS-regression. Inom diagnostistiken för regressionen konstateras det att studien präglas av heteroskedasticitet. Utöver detta görs bedömningen att det inte föreligger vidare begränsningar för studien och dess syfte. Studien finner stöd för hypotes ett, denna hypotes hävdar att individer med högre utbildningsnivå i genomsnitt uppvisar högre förtroende för rättsväsendet än individer med lägre utbildningsnivå. Resultaten indikerar att högre utbildning kan bidra till ökat institutionellt förtroende. Därtill finner studien delvis stöd för hypotes två, denna hypotes hävdar att sambandet mellan förtroende för rättsväsendet minskar när kontrollvariabler inkluderas i modellen. I resultatet minskar sambandet till viss del när kontrollvariablerna inkluderas. Detta indikerar att utbildningsnivå visserligen har betydelse för förtroendet för rättsväsendet, men att sambandet även påverkas av andra faktorer som inte omfattas inom ramen för denna studie.