Beslutsstöd i det Tidiga Projekteringsskedet för val av Bjälklag - en jämförelse mellan Betong, KL-trä och Samverkanslösningar

Sammanfattning

Introduktion – Bygg- och fastighetssektorn står för 22,1 procent av Sveriges totala miljöutsläpp, där konstruktionselement utgör en betydande del. Valet av bjälklagstyp påverkar byggnadens funktion, kostnad och klimatpåverkan. Men i tidiga projekteringsskeden saknas ofta ett samlat underlag för att jämföra olika alternativ. Studien syftar till att undersöka hur ett beslutsunderlag för val av bjälklag kan utformas, med fokus på betong-, KL-trä- och samverkansbjälklag samt hur dessa påverkas av spännvidd, miljö, byggtid och kostnadsnivåer. Metod – Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie i samarbete med WSP Sverige AB, kompletterad med kvantitativa beräkningar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem branschaktörer från olika roller i byggprocessen samt genom en materialstudie baserad på leverantörsdata, spännviddstabeller och beräkningar i BidCon. Resultaten tillämpades på en typbyggnad i form av en skoltillbyggnad för att möjliggöra en jämförande analys mellan bjälklagstyperna. Resultat – Materialstudien visar att betongbjälklag har lägst kostnad, kortast byggtid och minst bjälklagstjocklek, men medför störst klimatpåverkan. KL-träbjälklag har lägst koldioxidutsläpp men högre kostnad, längre byggtid och en större bjälklagstjocklek. Samverkansbjälklag intar i flera avseenden en mellanposition. Tillämpat på typbyggnaden uppvisar KL-träbjälklaget cirka 62 procent lägre koldioxidutsläpp än betongbjälklaget, medan betongbjälklaget uppvisar cirka 55 procent lägre kostnad än övriga alternativ. Intervjuerna visar att hållfasthet och ekonomi är de mest framträdande faktorerna vid val av bjälklag, samt att samtliga respondenter ser ett behov av ett strukturerat beslutsstöd. Analys – Analysen visar att val av bjälklag innebär en avvägning mellan kostnad, klimatpåverkan, byggtid och bjälklagstjocklek, där ingen enskild parameter är ensamt avgörande. Ett samband framträder mellan spännvidd och kostnadseffektivitet, där KLträ är fördelaktigt vid kortare spännvidder medan samverkansbjälklag blir mer kostnadseffektivt vid spännvidder över cirka 6,4 meter. Miljöaspekter beaktas, men prioriteras lägre än tekniska och ekonomiska faktorer i den praktiska beslutsprocessen. Diskussion – Resultaten överensstämmer med tidigare forskning kring träets begränsningar i spännvidd och betongens klimatpåverkan. Avvikelsen mellan forskningens betoning av miljöaspekter och respondenternas lägre prioritering av dessa indikerar att miljökrav ännu inte är tillräckligt styrande i projekteringen. Studien begränsas av antalet intervjuer och att endast en typbyggnad analyserats, vilket påverkar resultatens generaliserbarhet. Underlaget bedöms ändå som användbart för beslut i tidiga projekteringsskeden och kan ligga till grund för fortsatt utveckling av beslutsstöd för val av bjälklag.