Det förhöjda stadslandskapet : scenografin i landskapsarkitekturen

Sammanfattning

Det här arbetet är en utforskande studie av hur en gränsöverskridande praktik mellan landskapsarkitektur och scenografi i teorin skulle kunna se ut i arbetet med rumslig gestaltning. Vardagslivet i staden kan jämföras med ett enda stort drama - om livet är en teater måste stadslandskapet vara uppbyggt av scenografier – staden är en scen. Med anledning av detta ligger fokus på scenografin i just stadslandskapet, som också är landskapsarkitektens främsta arbetsfält. Hur relaterar stadens teater till landskapsarkitektur, och hur kan ett scenografiskt synsätt påverka landskapsarkitektens möte och arbete med en rumslig gestaltning? Arbetet är uppdelat i fyra delar med en avslutande diskussion. Första delen är en övergripande redogörelse för scenografins historia, egenskaper och principer, och hur dessa relaterar till rumslig gestaltning. Denna del redogör för några olika koncept bakom en scenografis uppbyggnad, samt hur en scenografi kan interagera med publiken på olika sätt baserat på typ av uppbyggnad. Bland annat behandlas fenomen som illusioner och gestaltning av maktförhållanden, något som appliceras på exempel genom fallstudier senare i arbetet. Den andra delen går in djupare på det inom scenografin mycket viktiga begreppet orientering och hur det skiljer sig från den landskapsarkitektoniska motsvarigheten orienterbarhet. Här utforskas begreppet genom att studera främst narrativ och symbolik, och hur de kan användas i möten med och analyser av rumsligheter. Den tredje delen etablerar en dramaturgisk syn på stadslandskapet och redogör för scenografins utbredning utanför teatern, för att så småningom närma sig landskapsarkitekturen. I del fyra appliceras ett scenografiskt perspektiv på befintliga strukturer och gestaltningar i Malmö, som här analyseras med scenografiska termer och koncept. Flera offentliga konstverk och parker agerar exempel. Slutdiskussionen för en diskurs om varför scenografins byggstenar skulle kunna gynna landskapsarkitektens arbete med rumslig gestaltning, men också om varför kunskap om scenografiska termer och begrepp kan belysa fler dimensioner i rumsliga gestaltningar och därmed ge platser högre värde.