Didaktiska beslut kring digitala verktyg isvenskundervisning i lågstadiet – en intervjustudie medlärare

Sammanfattning

Debatten kring digitala verktyg har funnits under många år och den har följt olika trender. Underde senaste åren har den kritiska sidan tagit allt mer plats efter en period där digitala verktygbelysts som en positiv del av undervisningen. Ur debatten har det växt forskning som visar attlärarna behöver ha god digital kompetens och fattar medvetna didaktiska val för att det ska gynnaundervisningen. Det framgår även att digitaliseringen tar särskilt stor plats i ämnet svenska. Tillföljd av detta är syftet med denna studie att undersöka vilka didaktiska val lärare beskriver att defattar kring digitala verktyg i svenskundervisningen och vilka faktorer som påverkar dessa val. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med läraresom har behörighet att undervisa svenska för de yngre åldrarna. Den empiriska datananalyserades genom innehållsanalys med TPACK-modellen och SAMR-modellen somutgångspunkt. Resultatet visar att lärarna vill skapa balans mellan analoga och digitala arbetssätt isin undervisning. De digitala verktygen används främst för att skriva, ge återkoppling, läsa ochvisa presentationer. Det framkommer även att det är elevernas behov, undervisningens syfte ochpraktiska förutsättningar som styr lärarnas didaktiska beslut. Slutligen visar resultatet att digitalaverktyg används för att stödja och effektivisera undervisningen snarare än att förändra den. Slutsatsen är att lärarna redogör för att de använder digitala verktyg för att stödja och förstärkaundervisningen. Detta innebär att användningen inte uppnår en transformativ nivå, vilket kanförstås utifrån den kontext undervisningens genomförs i. Lärarna redogör för flera samverkandefaktorer som ligger till grund för deras didaktiska beslut, även dessa påverkas av kontexten.