Dramapedagogikens roll i svenska klassrum : En intervjustudie om lärares och fritidspedagogers inställning till dramapedagogik på lågstadiet

Sammanfattning

Estetiska uttrycksformer, däribland drama, ska enligt läroplanen ha en plats i skolans verksamhet. Samtidigt läggs mer fokus på de mätbara kunskaperna vilket resulterar i att de estetiska ämnena bortprioriteras. Syftet med studien är därför att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagoger använder dramapedagogik på lågstadiet. För att svara på denna fråga användes de didaktiska frågorna: varför, i vilka sammanhang, hur och när lärare och fritidspedagoger använder dramapedagogik i sin undervisning på lågstadiet. Genom intervjuer kunde olika teman identifieras. På frågan om varför dramapedagogik används framkom det att arbetssättet är inkluderande och lustfyllt samt att det gynnar den socioemotionella utvecklingen. Angående sammanhang ansåg pedagogerna att arbetssättet passar i de flesta sammanhang genom olika dramapedagogiska metoder som inte är bundna till något specifikt skolämne. Vid frågan hur frekvent arbetssättet används i verksamheterna kunde aspekten av tidsbrist urskiljas vilket är anledningen till att större projekt såsom pjäser och musikaler inte sker i samma utsträckning som förr. Tidsbristen förklarades med den nuvarande läroplanens införande. Slutsatsen var att pedagogerna använder sig av dramapedagogik på olika sätt som inte behöver vara krävande tids- eller kunskapsmässigt. Dramaarbetet tycks enligt pedagogerna berika elevernas skoldag och därmed gynna inlärningen vilket i sig är en stor anledning till varför arbetssättet nyttjas i svenska klassrum.