Ekokardiografiska parametrars roll i den diagnostiska informationskedjan vid hjärtsvikt : En journalbaserad studie av informationsöverföring och klinisk tolkning i relation till korrekt fenotypklassificering av hjärtsvikt i primärvården

Sammanfattning

En korrekt diagnostik av hjärtsvikt förutsätter en fungerande diagnostisk informationskedja där data inte enbart genereras, utan överförs, tolkas och omsätts i kliniskt beslutsfattande. Tidigare forskning har visat att brister i denna process utgör en central orsak till diagnostiska fel, särskilt i primärvården. Syftet med denna studie var att undersöka hur informationsöverföring och klinisk användning av ekokardiografiska parametrar samverkar och relaterar till korrekt fenotypklassificering av hjärtsvikt. Studien genomfördes som en retrospektiv journalbaserad observationsstudie, där graden av informationsöverföring och klinisk användning operationaliserades genom strukturerade index baserade på dokumentation respektive aktiv integrering av centrala diagnostiska parametrar. Resultaten indikerar att brister i informationsöverföring är vanligt förekommande, men att variation i klinisk användning förefaller vara starkare associerad med diagnostisk precision. Detta indikerar att tillgång till diagnostisk information inte är tillräcklig i sig, utan att dess värde realiseras först i den kliniska tolkningen. Diagnostiken framstår därmed som särskilt sårbar i situationer där tolkningen är komplex och kräver integrering av flera parametrar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att kvaliteten i den diagnostiska processens senare led kan ha betydelse för korrekt och jämlik hjärtsviktsdiagnostik, vilket understryker behovet av strukturerade arbetssätt som stärker både informationsöverföring och klinisk tillämpning i primärvården.