En kvalitativ studie om förskolepersonalsupplevelser av särskilt stöd

Sammanfattning

Den här studien förväntas ge en bättre förståelse för hur pedagoger, barnskötare ochförskollärare ser på särskilt stöd och extra anpassningar i förskolan, och hur de faktiskt arbetarmed det i vardagen. Genom att lyfta fram deras erfarenheter kan vi få en tydligare bild av vilkamöjligheter och hinder som finns i arbetet med barn som behöver extra stöd, både i denpedagogiska praktiken och i förskolans organisation. Syftet med studien är att bidra med kunskap och förståelse för hur arbetet med barn i behov avsärskilt stöd uppfattas och genomförs av personalen i förskolan. De områden studien riktas motär pedagogernas egna erfarenheter och den roll de har i arbetet med barn i behov av särskiltstöd. Studien tar teoretisk ansats i systemteori och de olika specialpedagogiska perspektivenkategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Som forskningsansats valdes kvalitativ metod, och semistrukturerade intervjuer användes föratt samla in data. Informanterna är fem förskollärare, två barnskötare och en outbildadbarnskötare, vilka alla arbetar i samma kommun men några på en privat förskola och några påen kommunal förskola. Resultatet visar att många pedagoger upplever arbetet med barn i behov av särskilt stöd somnågot som behöver utvecklas. Många av respondenterna uttryckte att de skulle önska merkompetensutveckling och utökad specialpedagogisk stöttning i arbetet. Studien visar att specialpedagoger behöver vara nära förskoleverksamheten för att kunna stödjapedagogerna i tidiga kartläggningar, handledning och kompetensutveckling. Pedagogerna stårinför komplexa uppdrag med tidsbrist, stora barngrupper och brist på kontinuitet, vilket görspecialpedagogens närvaro avgörande för att skapa hållbara stödstrukturer. Rollen handlar inteom att arbeta direkt med barnen, utan om att ge kollegialt stöd, handledning och vägledning,vilket kan minska pedagogernas känsla av otillräcklighet och främja reflektion och gemensamtlärande. Studien visar även att pedagoger vill utvecklas men ofta saknar tid och stöd, vilketspecialpedagoger kan bidra med genom strukturerad handledning och forum för reflektion.