Har ni frågat barnen?

Sammanfattning

Abstract Sjölander och Karlén (2026) Har ni frågat barnen? Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studiens syfte är att utveckla förståelse för hur förskollärare, specialpedagog och biträdande rektor beskriver arbetet med att skapa inkluderande lärmiljöer samt hur barns inflytande i utformningen av extra anpassningar möjliggörs inom ramen för verksamhetens organisatoriska förutsättningar. Studien tar sin utgångspunkt i den childistiska teorin samt Shiers (2001) modell “Vägar till deltagande”, vilka tillsammans används för att analysera empirin utifrån syfte och frågeställningar. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog och en biträdande rektor vid en förskola. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att informanterna uttrycker en stark vilja att involvera barn och arbeta för inkluderande lärmiljöer. Barns inflytande sker dock i stor utsträckning indirekt genom pedagogers tolkningar av barnens verbala och icke‑verbala uttryck, vilket innebär att barnperspektivet dominerar över barns perspektiv. Samtidigt framkommer exempel där barn ges direkt inflytande genom dialog och gemensamma beslut, vilket stärker barnens agens och motivation. Studien synliggör även hur organisatoriska faktorer såsom tid, gruppstorlek, dokumentation och uppföljning både möjliggör och begränsar barns inflytande. Studiens kunskapsbidrag ligger i att synliggöra spänningsfältet mellan barns rätt till inflytande och verksamhetens organisatoriska villkor samt att bidra till ökad förståelse för hur barn kan involveras som medskapare i utformningen av extra anpassningar i förskolan. Tidigare forskning belyser barns delaktighet, inkludering och organisatoriska villkor i förskolan, men i begränsad utsträckning hur barns inflytande i utformningen av extra anpassningar faktiskt möjliggörs i praktiken. Särskilt saknas studier som undersöker detta i relation till vuxnas tolkningsföreträde och verksamhetens organisatoriska strukturer utifrån analys ur ett childistiskt perspektiv. Det finns därmed en kunskapslucka kring hur barns perspektiv formas, begränsas och möjliggörs i arbetet med extra anpassningar i förskolan.