En undersökning av övningarna i läromedel för filosofi på gymnasiet

Sammanfattning

Tidigare forskning om läroböckers funktion och innehåll har visat att de inte sällan är otillräckliga för att tillgodose behov i undervisningen. Vidare har det observerats att läroböcker är mycket trögföränderliga i förhållande till läroplansreformer. I ljuset av detta och av införandet av Gymnasiereformen 2025 undersöker uppsatsen övningarna i läromedel för filosofi på gymnasiet. Uppsatsen har kvalitativ innehållsanalys som sin metod, genom vilken mönster i materialet, alltså läroböcker i filosofi för gymnasiet, framträder. Resultatet visar bland annat att övningar med fler än ett rätt svar, så kallade ”öppna” övningar, utgör omkring ¾ av alla övningar medan övningar med endast ett svar, så kallade ”stängda” övningar, utgör omkring ¼. Vidare visar studien att övningar som är ämnade att ”utveckla elevens förmåga att hantera filosofiska frågor och teorier med hjälp av relevanta begrepp” är drygt sju gånger vanligare i materialet än övningar ämnade att ”utveckla elevers förmåga att urskilja och genomföra giltig argumentation”. Detta trots att dessa punkter ges ungefär lika stor vikt i ämnesplanen. Skillnader i prevalensen av vissa typer av övningar i materialet tolkas från ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet tolkas som att den läroplan som läroböckerna utgör förmedlar ett filosofiämne där förmågan att lösa öppna övningar och att hantera filosofiska frågor och teorier med hjälp av relevanta begrepp är i särklass viktigast. Detta avviker från det filosofiämne som lärare och ämnesexperter uppger att de vill att undervisningen ska förmedla. Som följd kan den betydande bördan av att skapa undervisning som lever upp till de formella eller implementerade läroplanerna förväntas drabba filosofilärare. Vidare föreslås att över- respektive underrepresentationen av vissa typer av övningar i materialet kan utgöra en delförklaring av varför så kallad ”åsiktsrelativism och löst tyckande” kvarstår bland elever, trots medvetna försök att motarbeta detta. Till sist diskuteras de didaktiska implikationer som uppsatsens resultat kan förväntas ha för filosofilärares undervisning och några konkreta förslag på tillvägagångssätt för undervisning framgent erbjuds.