Kamratrespons i svenska som andraspråk : En intervjustudie av lärares och elevers erfarenheter och upplevelser

Sammanfattning

Föreliggande studie har som syfte att ge en fördjupad bild av sva-lärares och elevers erfarenheter och upplevelser av kamratrespons för att bidra med kunskap om vilka inlärningsmöjligheter metoden kan ge. Forskningsfrågorna som ställs är hur lärare förbereder elever inför kamratrespons, vilka utmaningar och möjligheter lärare och elever upplever med metoden, och vilka skillnader och likheter som syns mellan lärarna samt mellan lärarnas och elevernas upplevelser. I syfte att få en fördjupad bild av deras erfarenheter och upplevelser genomfördes intervjuer. Sammanlagt har fem lärare och sex elever deltagit i studien. De teoretiska utgångspunkter som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö 2015) med de tillhörande begreppen stöttning och den proximala utvecklingszonen, samt den kommunikativa språkförmågan (Abrahamsson & Bergman 2014). Resultatet visar att lärarna och eleverna anser att metoden ger möjlighet att träna de funktionella, textuella och sociolingvistiska delkompetenserna inom den kommunikativa språkförmågan. Däremot råder viss oenighet lärarna emellan kring huruvida elevernas språkliga formella kompetens kan utvecklas genom arbetssättet. Eleverna beskriver däremot att denna kompetens både övas och utvecklas. Dessutom kan arbetssättet stärka elevernas självförtroende och träna deras ansvarskänsla. Utmaningar som arbetssättet medför kopplas framförallt till sociala och känslomässiga aspekter. Vidare beskrivs arbetssättet vara tidskrävande och det kan upplevas svårt för eleverna att veta vad de ska kommentera i kamraters texter. Slutsatsen som görs är att kamratrespons bär på ett didaktiskt värde då arbetssättet tränar elevernas kommunikativa språkförmåga samtidigt som det beskrivs kunna ge personlighetsutvecklande effekter.