Korridoren som ryggrad : En studie om hur en komplex lärmiljö kan kommuniceras som en sammanhållen plats i en universitetskontext

Sammanfattning

Detta examensarbete undersöker hur en komplex lärmiljö inom lärarutbildningen vid Mälardalens universitet i Västerås kan göras läsbar, identitetsskapande och praktiknära genom rumslig gestaltning och informationsdesign. Arbetet genomförs inom ramen för satsningen PLUG och svarar på den beskrivna klyftan mellan teori och praktik som riskerar att skapa praxischock hos nyutexaminerade lärare. Syftet är att utforma ett konkret designförslag där korridoren fungerar som huvudnod och ryggrad, och binder samman flera rum till en sammanhållen lärmiljö för lärarutbildningens olika inriktningar. Det teoretiska ramverket utgår från hur space blir place genom deltagarnas handlingar (Leijon & Tieva 2021), samt från Lynchs (1960) begrepp stråk, noder och landmärken för att stärka läsbarhet och bildbarhet. Chings (2014) principer för approach, entréer och övergångszoner används för att styra tempo och förväntan, medan ett narrativt perspektiv sekvenserar miljön från ankomst via handling till reflektion. Tillsammans bildar dessa ramar ett gemensamt designspråk för stråk, noder och zoner som gör helheten begriplig i stunden och minnesvärd över tid. Metodiskt kombineras rumsanalys av U-husets form, skala, ljus och flöden med en enkätstudie riktad till lärarstudenter och nyutexaminerade lärare om upplevd autenticitet och behov, samt en semistrukturerad intervju med bildstöd med en nyutexaminerad lärare. Metoderna fångar användarnas erfarenheter och översätter dem till designprinciper där korridoren fungerar som bärande system. Resultaten visar ett tydligt behov av autentiska, flexibla och funktionella miljöer som möjliggör träning av yrkesspecifika situationer. Designförslaget visar hur återkommande pelare i korridoren, gestaltade som träd, kan fungera som ett starkt rumsligt landmärke och bära en gemensam identitet, medan tydliga entréer och övergångszoner knyter samman separata rum till en sammanhållen plats. Studien bidrar med ett principbaserat och platsbundet designförslag som kan testas och vidareutvecklas. Begränsningar gäller framför allt urvalet – en intervju med studentfokus vilket motiverar fortsatt arbete med lärarutbildare och forskare, samt fördjupning i wayfinding för att mäta effekt på läsbarhet och bildbarhet över tid.