”Mår inte barnen bra, så är det svårt för dem att lära sig” : En kvalitativ studie om klasslärares (F-3) uppfattningar om elevhälsa och skolors hälsofrämjande arbete i relation till elevers lärande

Sammanfattning

Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur klasslärare uppfattar elevhälsans betydelse för elevers lärande i undervisningen. Studien syftar även till hur klasslärare uppfattar att skolor arbetar för att främja elevers hälsa, då få studier har undersökt hur elevhälsan kan påverka eleverna i början av skolgången. Detta har besvarats utifrån tre frågeställningar i relation till ramfaktorteorin som klasslärare kan relatera till för möjligheter och utmaningar om elevhälsan i undervisningen, skolors strategier och mål för hur elevers behov möts samt hur klasslärare och elevhälsoteam samverkar i relation till elevers lärande. Studiens datainsamling har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta informanter som arbetar i förskoleklass upp till årskurs 3, då deras uppfattningar om elevhälsa i undervisningen har varit intressanta för denna studie. Studiens resultat grundades på informanternas utsagor utifrån teman som är relaterade till ramfaktorteorin. Därefter analyserades de viktigaste redogörelserna från resultatet utifrån ramfaktorteorin, för att identifiera olika faktorer som kan hämma eller främja undervisningen i förhållande till elevers lärande och elevhälsans uppdrag i skolan. Slutsatsen som studien visar är att i linje med tidigare forskning möjliggör och utmanar olika faktorer elevhälsan i undervisningen i relation till elevers lärande. Vidare framkommer i studiens resultat att dagens elevgrupper är betydligt större än tidigare och därmed ökar elevers behov, vilket bidrar till att klasslärare känner sig otillräckliga och att elevers lärande påverkas. Till skillnad från tidigare studier visar resultatet däremot att det på skolorna finns tydliga strategier och gemensamma mål som gör att samverkan mellan klasslärare och specialpedagogerna är fungerande. Precis som tidigare forskning nämnt saknas det dock fortfarande riktlinjer för hur klasslärare ska möta elevers behov när de är ensamma i klassrummet, vilket kan hämma elevers lärande. Studiens slutsats bidrar även med olika faktorer som kan utvecklas inom vissa områden för att samverkan mellan klasslärare och elevhälsoteam ska fungera bättre. Dessa faktorer handlar om tillgänglighet samt tydlighet angående vilken kunskap och kompetens de olika professionerna i elevhälsoteamet besitter. Vidare behövs ökade resurser i form av tid för att påskynda ärenden kring elevers utredningar av diagnoser för att elever i behov regelbundet ska ges stöd i deras kunskapsutveckling.