Mellan provinstruktion och bedömning : En kvalitativ textanalys av argumenterande skrivande i nationella prov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 6

Sammanfattning

Denna studie undersöker relationen mellan provinstruktioner, bedömningsmatriser och elevtexter i nationella prov i åk 6, med fokus på argumenterande texter i svenska och svenska som andraspråk. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats för bedömningsmatriserna och för analysen av 16 elevtexter. Detta genomförs utifrån det sociokulturella perspektivet. Frågeställningarna är följande, vilka likheter och skillnader framträder mellan SVE- och SVA-bedömningsmatriserna i den skriftliga delen av nationella prov? Hur tar sig kraven i respektive bedömningsmatris uttryck i bedömningen av elevtexter? Vilken stöttning ger provinstruktionerna i relation till elevens textproduktion? Syftet är att belysa hur bedömningsmatriserna är utformade, hur kraven kommer till uttryck i elevtexter samt i vilken utsträckning provinstruktionerna erbjuder stöd för elevernas textproduktion. Analysen visar att bedömningsmatriserna i svenska och svenska som andraspråk i stor utsträckning är likadana vad gäller krav på innehåll och textstruktur. Den främsta skillnaden återfinns i bedömning av språklig korrekthet, där svenska som andraspråk uppvisar en större tolerans för grammatiska fel och stavfel. Analysen av elevtexterna visar samtidigt att texter på högre betygsnivåer kännetecknas av en tydligare struktur och mer utvecklade argument, medan skillnaderna mellan SVE och SVA främst återfinns i språklig korrekthet och skrivregler. Studien kommer även att synliggöra elevernas innehållsliga och argumentativa förmågor, vilka annars riskerar att överskuggas av språkliga brister. Studien visar även att provinstruktioner ger begränsat stöd för hur argumentation ska byggas upp, vilket innebär att eleverna i hög grad behöver förlita sig på tidigare undervisning och egna erfarenheter. Resultatet understryker vikten av explicit undervisning om textstruktur, argumentation för att skapa likvärdig förutsättning för elevers skrivutveckling. Avslutningsvis synliggör studien en spänning mellan strävan efter likvärdig bedömning och behovet av att beakta elevers varierande språkliga förutsättningar.