Samband mellan psykisk välbefinnande ochstyrketräning, en enkätstudie

Sammanfattning

Introduktion:Psykiskt välbefinnande är en stor del av våran hälsa. Detta kan påverkas avolika faktorer såsom fysisk aktivitet. Tidigare studier har visat på att både konditions- ochstyrketräning har gett goda effekter på måendet. Studier som undersökt sambandet mellankonditionsträning och psykiskt välbefinnande är mer omfattande medan studierna på de somstyrketränar är mer inriktade mot personer som redan har en klinisk diagnostisera psykiskohälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga psykiskt välbefinnande hos vuxna som styrketränar regelbundetjämfört med vuxna som inte tränar alls, varken styrketräning eller annan fysisk aktivitet. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Totalt inkluderades 57 deltagare som bodde i Norrbotten. Enkäten bestod avegenkonstruerade frågor om träningsvanor samt ett validerat frågeformulär General HealthQuestionnaire-12 (GHQ-12) för att mäta psykisk ohälsa. Data analyserades med deskriptivstatistik, Student’s t-test samt Pearsons korrelationstest. Resultat: Resultatet visade att personer som styrketränar regelbundet rapporterade högreupplevd psykiskt välbefinnande och mindre förekomst av symptom på psykisk ohälsa jämförtmed personer som inte tränar. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant. Däremot påvisades inget signifikant samband mellan träningsfrekvens och nivå av psykisktvälbefinnande bland de styrketränande deltagarna. Konklusion: Studien antyder att styrketräning är associerad med bättre psykisktvälbefinnande hos vuxna, oberoende av träningsfrekvens. Styrketräning kan därmed vara enrelevant hälsofrämjande och fysioterapeutisk insats för att stödja både psykisk och fysiskhälsa. Det krävs dock ytterligare studier med ett annat upplägg för att kunna fastställakausaliteten.