Staden i väntan : En jämförande studie om kommuners arbete med temporär urbanism och trygghet under genomförandet av svenska stadsutvecklingsprojekt

Sammanfattning

Studien undersöker hur fyra svenska kommuner arbetar med upplevd trygghet, social närvaro och temporär urbanism under genomförandefasen i större stadsbyggnadsprojekt. Stadsutveckling sker ofta över en lång tidsperiod, där områden under långa perioder befinner sig i ett tillstånd av omvandling snarare än färdig miljö. Under dessa perioder kan byggplatser, barriärer och förändrad tillgänglighet påverka hur offentliga rum i och runt området används och upplevs. Detta ger därmed upphov till behovet av att undersöka hur kommuner arbetar med trygghetsskapande åtgärder och temporär urbanism för att aktivera dessa platser och skapa social närvaro innan den permanenta bebyggelsen är färdigställd. Studien bygger på en kvalitativ och jämförande fallstudie och ämnar undersöka och jämföra hur olika kommuner arbetar med frågor om trygghet, social närvaro och temporär urbanism. De fyra stadsutvecklingsprojekt som studeras är: Frihamnen i Göteborg, Nyhamnen i Malmö, Västerport i Varberg och Råängen i Lund. Det empiriska materialet består av dokumentstudier, platsobservationer och en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att samtliga kommuner arbetar med olika former av temporär urbanism, men med olika strategiska utgångspunkter. I vissa av projekten används temporära lösningar som en integrerad del av den långsiktiga planeringsstrategin inom området, medan de i andra fall används främst som tillfälliga åtgärder för att aktivera platser i väntan på permanent bebyggelse. En viktig slutsats är att stadsutveckling inte enbart handlar om den färdiga staden, utan även om hur den fungerar under själva omvandlingsprocessen. Detta betyder att kommuner aktivt behöver arbeta med offentliga rum och platsens faktiska användning av invånare även innan stadsdelen är färdig.