Teknikutveckling i omsorgen: Från papper till dator och AI : En kvalitativ studie om hur personal, enhetschefer och godeman/förvaltare upplever teknikutvecklingen genom deras arbetsliv

Sammanfattning

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, enhetschefer och godeman/förvaltare i olika delar i omsorgen upplever den tekniska utvecklingen under sina arbetslivsår. Fokuset ligger på både möjligheter och utmaningar som digitalisering innebär i det dagliga arbetet. Studien belyser också hur tekniken påverkar olika arbetsmoment inom omsorgen och hur den formar rollerna. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats; (I) På vilket sätt upplever personal, enhetschefer och god man/ förvaltare att tekniken har förbättrat deras arbete? (II) Upplever personal, enhetschefer och god man/ förvaltare att tekniken har medfört utmaningar eller försämring i deras arbete och yrkesutövning. Studien utgår från teorier om gräsrotbyråkrati, handlingsutrymme och socialisering för att förstå hur respondenterna i denna studie påverkas av och förhåller sig till tekniska system i sitt arbete. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fem personal, två enhetschefer och en god man/ förvaltare vars uppdrag innebär mycket kontakt med omsorgen. De berättar hur tekniska system implementerats, förändrat arbetsrutiner och hur den påverkar mötet med brukare. I deras berättelser framträder både positiva erfarenheter och utmaningar kopplade till digitaliseringen. Resultaten visar att tekniken idag är en självklar del i deltagarnas arbetsvardag. Den används i både administrativa uppgifter och i direkt arbete med klienterna. Fler av deltagarna beskriver att tekniken sparar tid från rutinmässiga arbetsuppgifter och gör det möjligt att fokusera mer på relationellt arbete. En direkt kontakt med brukare är något som anses bland deltagarna stärka omsorgens kvalitet. Tekniken gör det också enklare att kommunicera, samordna och få en överblick av arbetsuppgifterna vilket skapar trygghet och struktur. Samtidigt lyfter deltagarna flera utmaningar. När tekniken implementeras utan att personalen får vara delaktig upplevs systemen ofta som bristfälliga. Detta leder till frustration, ökad arbetsbelastning samt begränsat handlingsutrymmet. Det kan i sin tur påverka omsorgens kvalitet negativt. Analysen visar att personalens möjlighet att påverka hur tekniken används är avgörande för den professionella autonomin samtidigt som styrning uppifrån kan minska motivation och engagemang. Respondenterna betonar att empati, närvaro och socialt stöd inte kan ersättas av digitala lösningar. Dock kan teknikanvändning prägla arbetsgruppens socialisering och interna samarbete. Effekterna av teknikutvecklingen varierar beroende på hur systemen införs och fungerar i verksamheten. När tekniken fungerar bra kan den effektivisera arbetet och stärka relationen mellan personal och brukare. Däremot kan bristfälliga system påverka arbetsmiljön, omsorgskvaliteten och tilliten negativt. Denna studie visar att tekniken både kan förbättra och försämra omsorgsarbetet. Mycket beror på hur systemen fungerar och vilka organisatoriska förutsättningar som finns. En viktig slutsats är att det behövs balans mellan digitalisering, personalens handlingsutrymme och den mänskliga kontakten för att värna omsorgens värden i en mer digitaliserad verksamhet. Sökord/nyckelord: Digitalisering, teknisk utveckling, omsorgspersonal, arbetsvardag, omsorgskvalitet