Vad är det som händer med mig? : En litteraturstudie om kommunikationens betydelse för patienter medakut koronart syndrom

Sammanfattning

Bakgrund: År 2024 vårdades 85,5 personer per 100 000 vuxna invånare för akut koronartsyndrom i Sverige. AKS är den vanligaste dödsorsaken i världen, framför allt i låg- och medelinkomstländer. Omvårdnaden vid AKS startar i ambulansen och fortsätter vidare genom vårdkedjan. En av de viktigaste omvårdnadskomponenterna är kommunikation. Däremot har tidigare forskning visat på brister gällande kommunikation inom akutsjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur vuxna patienter med akut koronart syndrom upplever kommunikation i kontakt med vården. Metod: Ansatsen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes idatabaserna Pubmed och CINAHL, vilket resulterade i 15 artiklar som inkluderades idataanalysen. Arbetet genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell med tematiskanalys som analysmetod. Resultat: Kommunikation, prehospitalt och på vårdavdelning, handlar inte enbart om informationsöverföring, utan utgör en grund för att etablera förtroende och skapa trygghet i en livshotande situation. God kommunikation ger personen möjlighet att förstå sin situation ochkänna sig delaktig i vårdplaneringen vid AKS. Hur informationen förmedlades och i vilkengrad personen inkluderades i vårdprocessen påverkade både trygghet och upplevelsen av akutsjukvården. Slutsats: Kommunikation och överföring av information är avgörande för hur vuxna patienter med akut koronart syndrom upplever det akuta omhändertagandet genom hela vårdkedjan. Bristande eller otydlig kommunikation förstärker känslor av otrygghet och maktlöshet, medantydlig, kontinuerlig och individanpassad kommunikation skapar trygghet, förståelse ochdelaktighet. Studien understryker att personcentrerad kommunikation, ur ett Fundamentals of Care-perspektiv, är en grundläggande omvårdnadsåtgärd även i akuta och tidskritiska situationer. Det finns en stor utvecklingspotential att undersöka hur olika patientgrupper påverkas av kommunikationen för att möjliggöra en mer jämlik och personcentrerad vård.