Validering av Neuroception of Psychological Safety Scale Trait respektive State (NPSS) : i svensk kontext

Sammanfattning

För att mäta psykologisk trygghet i ett kliniskt sammanhang har tidigare ett psykometriskt instrument tagits fram, Neuroception of Psychological Safety Scale. Syftet i denna studie var att validera instrumentet i sina två former NPSSState och NPSSTrait utifrån sex hypoteser. För detta ändamål sändes två enkäter ut med 20 dagars mellanrum. Deltagarantalet uppgick vid T1 till n = 80, fördelat män (n = 22, 27.5 %), kvinnor (n = 58, 72.5 %) och inga icke-binära. Vid T2 (n = 64) män (n = 19, 29.7 %), kvinnor (n = 45, 70.3 %) och inga icke-binära. NPSSTrait visar sig ha en hög test-retest-reliabilitet (rp (31) = .84, p < .00), god intern konsistens (𝜔 =.94) som står sin i jämförelse med andra populationer. NPSSTrait preciserar NPSSState men visar bara en ickesignifikant trend att skilja sig från NPSSState (z = 1.56, p = .06). I överenstämmelse med bakomliggande teori, om state och trait, predicerar NPSSTrait NPSSState (rp (80) = .90, p < .00). NPSS-instrumenten förklarar STAI 32–36 % instrumentens varians, men själva till varandra ytterligare 46–49 % vilket gör instrumenten till unika konstrukt. Studien kan däremot inte säga, utifrån för låg power, att NPSSState och NPSSTrait skiljer sig åt genom att mäta ett tillfälligt tillstånd, state, i förhållande till trait ett mer bestående personlighetslikt mått. Enbart den otrygga interventionen påverkar NPSS-skattningen olika mellan pre- och postmätningen och ju starkare en upplevelse varit ju mer sjunker skattningen av NPSSState mellan pre- och postmätningen. NPSS har genom denna studie validerats med goda resultat och föreslås kunna användas i kliniska sammanhang. Däremot behövs mer forskning på större populationer för avgöra instrumentets respons på av interventioner med olika affekt.