Visa med prövning : Semiotiska resurser i matematikläromedel i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1 ur ett andraspråksperspektiv

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur kognitivt krävande språket i matematikläromedel kan vara ur ett andraspråksperspektiv. Textavsnitt i läromedel för årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1 har undersökts med avseende på ordförråd, grammatiska strukturer och bilder, utifrån Jim Cummins teorier om andraspråksutveckling, vardagsspråk och kunskapsspråk och Michael Hallidays teorier om lingvistisk semiotik. Utgångspunkt i analysen av resultaten har varit Cummins fyrfältmodell, som beskriver å ena sidan den kognitiva kravnivån i uppgifter och å andra sidan den nivå av stöd som ges i kontexten. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Resultaten visar att de undersökta matematikläromedlen innehåller en hög andel matematiska begrepp och vardagsspråkliga ord. Utifrån Cummins teorier dras slutsatsen att ordförrådet i matematikläroböckerna kan vara kognitivt krävande ur ett andraspråksperspektiv, eftersom den höga andelen matematiska begrepp gör språket abstrakt och kontextreducerat. Även förekomsten av vardagsspråkliga ord, som elever med andraspråksbakgrund kan sakna kännedom om, samt polysema matematiska begrepp kan vara hindrande för förståelsen. Gällande grammatik konstateras en hög förekomst av relationella fraser i högstadieboken och en hög förekomst av utbyggda nominalfraser i gymnasieläroboken, medan partikelverb och nominaliseringar däremot förekommer sparsamt i båda läroböckerna. Utifrån Cummins och Hallidays teorier dras slutsatsen att de grammatiska strukturerna kan vara kognitivt krävande ur ett andraspråksperspektiv eftersom relationella meningar och utbyggda nominalfraser ställer höga krav på att kunna ’packa upp’ innehåll ur abstrakta och informationstäta formuleringar. Gällande bildmaterialet visar resultaten att en övervägande del av bilderna är nödvändiga för att lösa matematikuppgifterna (väsentliga bilder), men även på förekomst av bilder som främst förtydligar innehållet i uppgifter (relaterade bilder) eller har en uteslutande estetisk funktion (dekorativa bilder). I högstadieläromedlet förekommer faktarutor som är avdelade från övrig text med ramar och annan bakgrundsfärg, vilket kan göra kontexten oklar. I gymnasieläromedlet har språkliga kopplingar mellan text och bild undersökts och det framkommer att en övervägande del av bilderna är tydligt språkligt kopplade till tillhörande uppgiftstexter. Utifrån Cummins teorier om kontextens betydelse dras slutsatsen att bildmaterialet i läroböckerna omfattar både kontextbundna och kontextreducerade delar och därmed, ur ett andraspråksperspektiv, både kan höja och sänka den kognitiva kravnivån. Uppsatsen utmynnar i en önskan om ett utökat samarbete mellan ämneslärare i matematik och speciallärare med språkspecialisering. Detta kan exempelvis ske i form av samundervisning, för att möjliggöra mer språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, med fokus på hela det matematiska kunskapsspråket och inte endast matematiska begrepp.