Begränsningarna för modern webbutveckling med generativ artificiell intelligens : Kan generativ artificiell intelligens anförtros att säkerställa tillgänglighet eller behövs fortfarande utvecklaren?

Sammanfattning

Användningen av generativ artificiell intelligens (GenAI) inom webbutveckling ökar. Samtidigt saknas det kunskap om den AI-genererade koden uppfyller lagstadgade krav på digital tillgänglighet för användare med kognitiva funktionsnedsättningar.Syftet är att undersöka i vilken utsträckning omodifierad, AI-genererad frontend-kod uppfyller standarder för kognitiv tillgänglighet och användbarhet.Genom zero-shot prompting instruerades tre marknadsledande GenAI-assistenter (ChatGPT, Gemini och Claude) att generera koden till en svensk kommunal webbplats. Dessa artefakter utvärderades sedan heuristiskt mot utvalda riktlinjer från WCAG 2.2 och Nielsens 10 heuristiker.GenAI-assistenterna genererade visuellt konsekventa gränssnitt med tydlig navigation som minskade minnesbelastningen. Däremot uppfyllde inte ChatGPT och Claude tillgänglighetskraven fullt ut, på grund av att synliga fokusmarkörer för tangentbordsnavigering saknades på flera element. Slutsatsen är att omodifierad GenAI-genererad frontend-kod kan skapa en användbar grund, men kan inte självständigt säkerställa kognitiv tillgänglighet och användbarhet. Mänsklig expertis krävs därför fortfarande för att identifiera och åtgärda tillgänglighetsbrister.