Det samhällsbärande språket : En språkideologisk analys av den svenska riksdagsdebatten 2023-2024

Sammanfattning

Modersmålsundervisningen har länge varit föremål för diskussioner av invandring- och integrationspolitik. I föreliggande studie är syftet att utreda vilka föreställningar om språk som präglar det politiska samtalsklimatet rörande modersmålsundervisningen. Studien bidrar med att ytterligare fördjupa kunskaper om vilka språksyner som framträder inom den politiska arenan och hur de uttrycks. För att genomföra undersökningen har studien utgångspunkt i språkideologisk teori. Materialet som analyserades består av transkriptioner från tre riksdagsdebatter, även kallat interpellationer, där modersmålsundervisningen behandlas i olika avseenden med representanter från Socialdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Resultatet visar att det finns tydliga dragningar åt enspråkighetsideologiska respektive två olika flerspråkighetsideologiska föreställningar. Detta diskuteras utifrån modersmålsundervisningens fortsatta symboliska funktion i invandring- och integrationsfrågor samt hur resultatet skiljer sig från tidigare undersökningar. De slutsatser som dragits från studien är att modersmålsämnet fortfarande till stor del anses vara ett resursämne för inlärande av svenska, men att det numera inrymmer flera argument som betonar ämnets egenvärde och utveckling av individens identitet.