Kooperativa strukturer i matematik : En kvasiexperimentell studie om elevers representationer i matematisk problemlösning i årskurs 2

Sammanfattning

Sammanfattning Studien undersöker på vilket sätt elevers representationer förändras efter undervisning med kooperativa strukturer i årskurs 2. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av social interdependence theory, teorin om kognitiv konflikt samt teorin om matematisk kompetens, med fokus på relationer mellan problemlösning, strategi och representation. En kvasiexperimentell metod med för- och eftertest användes för att undersöka hur elevers representationer förändrades efter undervisning med kooperativa strukturer. Resultaten visade att ingen statistiskt säkerställd förändring kunde påvisas mellan mättillfällen. Studien ger därmed inte stöd för att undervisningen med kooperativa strukturer medförde någon förändring i elevernas användning av representationer under den undersökta perioden. Resultaten aktualiserar samtidigt metodologiska frågor kring hur relationen mellan representationer och strategiskt tänkande kan undersökas. För vidare forskning kan längre interventionsperioder, större urval och kompletterande kvalitativa metoder bidra till en djupare förståelse av hur elevers strategier utvecklas i problemlösningssituationer. Nyckelord: Kooperativt lärande, representationer, matematisk problemlösning, kooperativa strukturer, matematik