Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion : En intervjustudie om elevers val av skriftliga räknemetoder beroende på uppgift

Sammanfattning

I de tidiga skolåren ska elever kunna välja och använda lämpliga skriftliga räknemetoder i addition- och subtraktionsuppgifter. Det visar sig i tidigare forskning att elever inte alltid kan anpassa skriftlig räknemetod för olika uppgifter. Syftet med studien är därför att undersöka hur eleverna i de tidiga skolåren väljer skriftliga räknemetoder för additions- och subtraktionsuppgifter beroende på uppgiftens utformning. Den teoretiska utgångspunkten för studien är schemateorin, där lärande sker genom assimilation och ackommodation. Individuella uppgiftsbaserade intervjuer genomfördes med 25 elever i två olika klasser och intervjuuppgifterna valdes från tidigare forskning och litteratur. Resultatet i studien visar att eleverna främst använder sig av talsortsvis beräkning följt av standardalgoritm. Argumenten för vald skriftlig räknemetod är; tidseffektiv, säker på vald skriftlig räknemetod, enklare att dela upp talen i etapper, talen ligger nära varandra och korrekt svar. Resultatet visar också att elevernas tillvägagångssätt vid användningen av en ineffektiv skriftlig räknemetod är att fortsätta använda den, byter skriftlig räknemetod eller kommer inte vidare i sin beräkning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att elever kan ha svårt att välja effektivast skriftlig räknemetod för en uppgift. Den höga användningsfrekvensen av talsortsvis beräkning och standardalgoritm kan ha sin förklaring i att eleverna ser de två skriftliga räknemetoderna som lika varandra i sina kognitiva scheman. Många elever använder den kommutativa lagen på subtraktionsuppgifter, vilket resulterar i inkorrekta svar och procedurfel. Det går även att dra slutsatsen att en del elever ser de ingående talens relationer eftersom flera elever väljer indirekt addition på uppgifter där talen ligger nära varandra, trots att de inte fått undervisning i den skriftliga räknemetoden.